- Project Runeberg -  Berättelser ur Göteborgs historia / [1]. Göteborgs äldsta historia /
47

(1908-1924) [MARC] Author: Hugo Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle såsom vi längre fram få se följa på de sexton frihetsårens
utgång.

En annan afgång under de första åren vållade dödligheten,
som på grund af det sanka läget var synnerligen stor.

Såväl af den ena som den andra af dessa anledningar smälte
de holländska familjernas antal högst betydligt ihop. I 1637
års mantalslängd finner man sålunda endast omkring femtio
holländska släktnamn — ehuru troligen några flera döljas
under förnamn med därtill fogad yrkesbeteckning, såsom Klas
bakare, Jakob bödtker (tunnbindare) m. fl.

De inflyttade voro såsom redan flera gånger antydts
hufvudsakligen tre slags folk, köpmän, handtverkare och bönder.

Flera af köpmännen drefvo under den första tiden, vare sig
för egen räkning, vare sig såsom agenter, en betydande handel,
men dessas antal aftog så småningom, och fram på trettiotalet
finnas de göteborgska holländarne såsom affärsmän öfverflyglade
af skottarna och tyskarna på platsen. Betecknande i detta fall
är kontributionslängden för 1640, uti hvilken ingen holländare
når upp till betydligare beskattning. Och längre fram går det
i detta fall alltmer utför.

Då handtverkarne kommit från ett land, där konsten stod så
högt, borde de hafva varit synnerligen skickliga. Men
egendomligt nog finner man aldrig något bevis hvarken för deras
större konstfärdighet eller bättre ställning än yrkesbrödernas
af annan nationalitet. Tvärtom kan man säga, att äfven de
öfverflyglades af tyskarna; åtminstone voro dessa sistnämnda
i nästan alla ämbeten (skrån) åldermän.

Att de holländska handtverkarne vunnit något egentligt
välstånd på platsen är därför föga troligt. Kanske hafva äfven
några af dem återvändt till sitt hemland.

Svårast att följa äro bönderna. Man finner blott af stadens
räkenskaper, att de själfva och deras afkomlingar i första ledet
bibehållit sina jordlotter i Gamlestaden, men länge torde det
ej dröjt, innan de blifvit utträngda eller till oigenkännelighet
försvenskade.

Af Falcks meddelanden om de inflyttades olika
trosbekännelser får man det intryck, att arminianerna varit de till antalet
öfvervägande. Gå vi åter till Kristine kyrkas böcker, finna vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:43:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfbugot/1/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free