Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dilation att bygga och om hjälp mot vissa personer, som för att
komma åt hans tomt föregåfvo, att den låge öde, att han ej vore
sinnad vid läglig tid till fullo bebygga den. Han hade dock
alla år i likhet med öfriga borgare erlagt utskyldema såsom
vaktpenningar, soldatinkvartering, arbetspengar för stråkvägar,
kyrkor och skolor, hvilket allt en tid bortåt gått upp till
tämligen stort belopp, och ansåg sig därför ej heller kunna förskjutas
från platsen. Men denna ansökan afslogs — just på grund af en
konungens förordning om tomternas bebyggande — och all
förbindelse mellan det äldre Göteborgs »principal» och det
yngre samhället tycks härigenom hafva afbrutits. Såsom
generalkamrerare eller generalbokhållare vid räknekammaren
(kammarkollegiet) införde Cabeliau det dubbla italienska
bokhålleriet eller den »uppriktiga räknekonsten», hvar uti han enligt
sonens försäkran redeligen informerade alla sina underhafvande,
så att Sveriges krona härigenom kunde i hela riket vara mäkta
lofligen betjänt.
Under denna sin stockholmstid fick han stå till svars, därför
att han i sitt hus hållit gudstjänst enligt kalviniska läran.
Därtill hade skälet varit, förklarade han, att hustrun, barnen och
flera af de vid husandakten närvarande ej förstodo landets språk
och ej utan olägenhet kunde komma till kyrkan. Och inte
hade han därunder kunnat stänga sin port för andra. Nu ville
han visserligen tills vidare afstå från saken men trodde sig
efter konungens hemkomst (från kriget) kunna räkna på
friheten i fråga — ett hopp, som helt säkert skulle gäckas. (Uti
detta hans nit om den kalvinska läran får man väl äfven se ett
bevis, att han ej var en döpt jude.)
Sin generalkamrerarebefattning lämnade Cabeliau för
generaldirektörssysslan vid Skeppskompaniet, hvarefter han
påföljande år tillika erhöll ledningen af ett annat stort
rederibolag, kalladt Södersjökompaniet. Men då båda dessa stora
bolag gingo med förlust, bleknade den fordom rike och mäktige
mannens stjärna. Enligt arfvingarnas klagoskrift och
ersättningsanspråk hade han för alla sina tjänster ej bekommit annat
än ogunst, förtret och spott med mycken omak. Till belöning
hade han dock af Gustaf Adolf erhållit några gårdar och därmed
förenad frälsefrihet, hvarmed han under sin sista tid tycks hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
