Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på denna plats. På förhållandet i den nya staden syftar
han däremot, då han på följande sätt fortsätter: »De
holländske barnen äro hos deras predikant, men de svenske
barnen hafve varit hos stadens klockare, somliga hos en tysk,
somliga hos en trumslagare, somliga hos en af kapellanerne,
somliga hos den danske präst, så att M. Petrus Jacobi, som af
den ärevördige herren ärkebiskopen är mig därtill
(re)kommenderad, hafver icke haft fler än 6 eller 8 analphabetas,
hvarigenom stadens ungdom är blifven mäkta agalös och fördärfvad.
Kan ock ingen hjälp göra med sång uti denna gränsekyrkan,
utan denna är mycket mer med sin vederdöpiska grofhet
mången till förargelse.»
Superintendenten begär för den skull, att en allvarsam
rector scholae måtte tillsättas, och anmärker slutligen, »att denna
gränseskola, som skall alltid sväfva för många nationers ögon,
borde vara med skickliga personer och goda musikanter väl
försedd».
Alldeles oviss om tidpunkten då dessa postulat insändes
är man ej. Ty det måste som man finner hafva skett mellan
Rigas eröfring den 15 september 1621 och den holländske
predikantens återresa under loppet af 1622.
Spåren af den förste superintendentens verksamhet försvinna
härmed för att först år 1627 komma till synes. Detta år
håller han vid invigningen af hospitalet och dess kyrka en
predikan som tillika tycks vara hans svanesång. Ty
fastlagssöndagen samma år skrifver han till konungen och klagar öfver en
sjukdom till händer och fötter som han ådragit sig, en sjukdom,
om hvilken medici här i landet ej hade någon kunskap, och som
de än mindre kunde med tjänliga läkedomar fördrifva. Han
hade därför af sina vänner blifvit tillrådd att begifva sig till
Nederländerna och där uppsöka eller ock därifrån hämta
någon väl förfaren medicus som kunde hjälpa honom.
Huruvida han detta gjort eller ej vet man inte. I alla händelser är
det troligen i denna samma sjukdom som han påföljande år
1628 aflidit.
Hans son, Petrus Sylvestri Phrygius vardt en af Göteborgs
längre fram inrättade gymnasiums första lektorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
