Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af till staden inflyttade betydande utlänningar märka vi
nu skottarna Hans Maclier och Hans Spalding samt tysken
Johan Amija.
Borgarens, sedermera rådsförvant ens Hans Macliers namn
möter oss första gången i samband med hans och Jakob Mersers
hösten 1628 gjorda uppköp af salt, och sannolikt har han
samma år öfver Tyskland inflyttat. Ungefär samtidigt om ej förr
och på samma väg har förmodligen sedermera rådsförvanten,
slutligen presidenten Hans Spalding äfven kommit till staden.
Båda dessa skottar voro af adlig släkt och särskildt var Macliers
härkomst lysande.
Namnet Amija som visserligen ej låter tyskt utan vallonskt
har också burits af till Dannemoraverken inflyttade valloner.
Men den här ofvannämnde Johan Amija måste dock hafva varit
om ej infödd, åtminstone naturaliserad tysk, ty i sonens
personalier omtalas han såsom patricier i den gamla käjsarstaden
Aachen och där redan 1614 bosatt. Efter denna stads intagande
af den spanske härföraren, markis Spinola och den därpå
följande religionsförföljelsen begaf sig Johan Amija med sin hustru,
Maria von Coln till Lybeck, där sonen David föddes. Därifrån
öfverflyttade han 1626 till Göteborg, ibland hvars mest ansedde
män han snart skulle räknas. Här anlade han en
karduansfabrik, till hvars drifvande han inkallade handtverkare från
Lybeck, utvidgade sin rörelse, verkställde betydliga leveranser
till kronan och vardt redan 1629 rådsförvant.
Till alla dessa här för första gången nämnda skola vi i det
följande återkomma, därvid ägnande Hans Maclier ett särskildt
kapitel.
En betydande personlighet träder oss vid slutet af denna
period till möte i den nye superintendenten, magister Andreas
Prytz.
Född 1590 i Arboga där fadern var skolrektor hade han efter
studier vid utländska akademier och år 1619 vunnen
lärdomsgrad i Upsala två år därefter befordrats till professor i romersk
vältalighet, en befattning som han dock ett par år senare utbytte
mot rektoratet vid Linköpings skola. Härifrån förflyttades
han till superintendentien i Göteborg, och ungefär samtidigt
förordnades han till hofpredikant hos konungen. Men inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
