Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ehuru ej alldeles oafbrutna raden af i staden residerande lands
-höfdingar.
Johan Henriksson, fogdeson från Östergötland, sedermera
adlad Rytter eller Reuter, hade, för att efter likpredikningen
anföra hans meriter, trädt i tjänst under kung Karl, varit med
vid Kerkholm och af konungen vid sin löjtnantsbefordran fått
till skänks både häst och tyg och allt tillbehör. Längre fram
hade han under Gustaf Adolf deltagit i Rigas belägring och
härunder mycket ridderligen förhållit sig. Så till exempel hade
han en gång med sin häst gifvit sig ned i den af vatten och is
flödande Dunaströmmen och satt öfver denna, ett vågstycke
som syntes omöjligt att utföra. Det var ock under denna
belägring som han vardt skjuten med en muskötkula in genom
munnen och ut genom »kindbacken». Senare hade han såsom
öfverste för västgötafolket till häst och fot varit ute i
Wäst-preussen och där på enahanda sätt visat sig mannelig och
ridderlig i många occasioner. Men antagligen har han efter alla
sina travaljer blifvit invalid eller sjuklig, eftersom han ej fick
vara med i det trettioåriga kriget.
I Göteborg byggde han sig ett hus vid norra sidan af hamnen
(nuvarande Norra Hamngatan), förmodligen på den plats, där
Museum nu reser sig. Första gången hans namn här
förekommer synes vara den 9 maj 1635, då han jämte lagläsaren
Anders Torkelsson deltager i rådhusrättens handläggning af ett
mål rörande otillåten färd genom Lilla Edets sluss — i
förbigående sagdt äfven enda gången, tycks det, som någon
landshöf-ding skipat lag tillsammans med magistraten.
Den mest talföre af svenskarnes målsmän har väl dock varit
superintendenten och kyrkoherden Andreas Prytz. Ett stort
tillfälle för denne och hans församling vardt den redan omnämnda
invigningen af svenska kyrkan, som ägde rum lördagen den
10 och söndagen den 11 augusti 1633. Den första af dessa
dagar predikade magister Andreas öfver kyrkors rätta bruk,
den senare om kyrkors invigning.
Vid det förra af dessa tillfällen uppmanar han sina »kära
göteborgare», män och kvinnor, unga och gamla, fattiga och
rika, den ene med den andre att betänka Guds höga nåd,
hvari-genom denna kyrka nu blifvit så vidt fullbordad, att han och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
