Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid denna göra sina upplag —och förlagt (gafvel)fasaderna*af
sina hus till S± Jakobs(Holländare)gatan. Men något senare eller
vid tiden för Rosenskölds ankomst hade dessa upplagsplatser
och bakgårdar vid själfva hamnen blifvit de begärligaste af
alla. Och nu uppfördes här ordentliga boningshus. (Vi minnas,
hur det gick med Cabeliaus försök att låta sin här belägna tomt
ligga obebyggd). Men för öfrigt byggde borgerskapet, såsom
Rosensköld i juni 1642 meddelar, med största flit vid alla gator
— en följd af hans året förut på rådhuset i hela senatens presens
härom gifna tillsägelse med därtill hörande varning.
En af de söder om Stora hamnen belägna obebyggda
tomterna, borgaren Karl Bock tillhörig, uppges 1636 såsom 30
fött er bred och 61 fötter djup.
Med undantag af Nils Börjessons hus och det nyss nämnda
trevåningsfängelset torde ännu alla husen varit af trä och i
allmänhet torftäckta. Nu föreskrefs emellertid i 1639 års
brandordning, hvartill vi strax skola komma, att alla som bodde vid
Stora och Lilla hamnen skulle vara förpliktade att till ultimo
Maji påföljande år täcka husen med tegelpannor. Redan af
denna föreskrift kan man finna, hvilka de förnämsta platserna
voro.
Nu kommer frågan: var gatan stenlagd eller ej?
Till svar härå kan nämnas, att alla stadens gator, åtminstone
från och med sommaren 1639, voro stenlagda. Detta finner
man af en magistratens förordning af den 8 maj nämnda år,
hvaruti föreskrifves, att de borgare i staden, som hade olagda
gator framför sina gårdar, skulle till nästkommande S. Johannis
tid låta dem stensätta. Därest sådant icke blefve tillbörligen
efterkommet, skulle gårdarna eller tomterna frånkännas ägarne
och efter värdering inrymmas till dem, som därtill ville
acco-modera sig. Midt i gatan lopp rännstenen.
Att gaturenhållningen under denna tid varit primitif kan
man lätt fatta. Men man får därför ej tro, att den alls inte
existerat, ty häremot talar den omständighet, att en borgare
1643 bötfälldes för aflastning af orenlighet utanför grannens
hus.
En särskild uppmärksamhet ägnades enligt regeringens
påminnelse staketet eller palissaden omkring staden äfvensom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
