- Project Runeberg -  Berättelser ur Göteborgs historia / [1]. Göteborgs äldsta historia /
140

(1908-1924) [MARC] Author: Hugo Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Först och främst skulle det hållas rannsakning med alla
fattiga och bettlande, hvarvid de som ej voro från staden eller
gamla staden, liksom de där utan skälig orsak hit inkommit
skulle visas hädan till sina hemorter. De öfriga, alltså de
som i staden och gamla staden voro boendes, skulle
granne-ligen förhöras, så att hvars och ens fel och »bråck » och möjliga
arbetsförmåga utröntes. Till dessa fattiges underhåll, hvar och
en efter hans trångmål, hade magistraten låtit förfärdiga en
fattigbössa, med hvilken »de fattiges tjänare» en gång i veckan
skulle gå staden omkring, och hvad sålunda från
gudfruk-tiga människor insamlades skulle de personer som detta
vederborde till hvar och en efter dennes fattigdom på fredagen
utdela, hvilket då äfven skulle i en bok upptecknas.

Sedan skulle allt bettleri på gatan, i gårdar och hus i staden
vara afskaffadt, så att hvem det vara månde, liten eller stor,
ung eller gammal, man eller kvinna som därmed beträddes
skulle straffas med fängelse och därpå »afköras» ur staden.
Vakten vid portar och bommar borde äfven tillse, att ej sådant
löst »tiggarparti» inlätes. Skulle däremot någon arm
landsflyktig eller verkligt hjälpbehöfvande möjligen ankomma, borde
denne af vakten föras till magistraten för att examineras.

Att fullgöra den kristliga kärlekens bud och rundligen med
en penning i armbössan en gång i veckan hjälpa den fattige,
därtill ville magistraten slutligen förmana stadens invånare,
påminnandes dem, huru Kristus tillräknat sig såsom honom
själf vederfaret allt det som gjorts den minste af hans bröder.

Hvem som menades med de fattiges tjänare är ej alldeles
klart. Möjligen är uttrycket liktydigt med de fattiges
föreståndare, en plats, som enligt likpredikningen öfver Heinrich
Eilking några år af denne bekläddes.

Af denna tiggarförordning framgår, att det slopade Nylöse
ännu utgjorde ett tillhåll för fattiga, äfvensom att den nya
staden erkände en viss samhörighet med den gamla.

Med magistratens i resolutionen af den 9 september 1640
omnämnda absens och försummelse menades dess
ledamöters uteblifvande från rättens sammanträden eller försenade
inställelse vid dessa. Dessa förseelser belädes med böter, för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfbugot/1/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free