Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till denna nu i riksarkivet bland stadens acta förvarade
klagoskrift ansluta sig äfven några andra von Ackerns supp
liker tillika med ett erbjudande att söka anskaffa handtverkare
och att efter privilegiernas lydelse i staden inrätta en
»växelbänk» (bank), där hvar och en till sin handels fortsättande
kunde få penningar mot en lindrig ränta.
Det nådiga beskärm hvarom von Ackern underdånigst anhöll
fick han så tillvida, att kungl. maj t ålade magistraten göra
en riktig likvid med honom. Vidare fillstaddes honom att efter
laga fång bebygga den tomt hvarpå han nu bodde, äfvensom
att nedtaga och försälja träden uti hans förut innehafda
trädgård; och slutligen uttalades ett nådigt välbehag med de
gjorda tillbuden rörande handtverkare och låneinrättning
Med denna nyss anförda klagovisa — hvari man på den
resignerade tonen och särskildt på »växelbänken» tycker sig
igenkänna israeliten — är .Rudghier von Ackerns roll i Göteborgs
historia i det närmaste utspelad. Någon bank tycks han lika
litet hafva inrättat som han lyckats anskaffa handtverkare
Men i staden, vid hvars »folk och lägenhet» han och hans hustru
voro vana, och där alla hans sex barn voro födda, stannade
han dock kvar ända till sin död 1646.
Alldeles helt måtte det nog ej varit med hans affärer, ty
beskyllningar än af det ena, än af det andra slaget framkommo
allt emellanåt emot honom. Och äfven den omständighet, att
han ej liksom vissa af de öfriga presidenterna insänd t
rapporter till Oxenstierna, anger, att han varit en mindre betydande
eller mindre ansedd man. Men å andra sidan måste han
verkligen hafva blifvit förhållen sin rätt, ty staden betalade slutli
gen eller 1660, såsom af räkenskaperna framgår, till hans
efter-lefverska på hans 1639 granskade skuldfordran 1017 daler smt.
Med den gamle motståndaren, Nils Börjesson, låg
magistraten nu ej längre i uppenbar fejd utan endast i skärmytsling.
Den förstnämnde prässade staden med sin skuldfordran — en
sådan på 4,000 daler omnämnes af magistraten den 6 april 1643
såsom trängande — och magistraten å sin sida ansatte den
andre för hans vinhandel, uppmanande honom att framlägga sina
böcker till jämförels 1 med tullböckerna. Förhållandet var, att
den forne presidenten nu dref sådan näring tillika med »alle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
