- Project Runeberg -  Berättelser ur Göteborgs historia / [1]. Göteborgs äldsta historia /
170

(1908-1924) [MARC] Author: Hugo Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvars import år 1640 belöper sig till 2,108,757 daler 295/6 öre
och export till 1,425,219 daler 19 öre.

För de på 1645 följande åttio åren fela tyvärr alla
tabeller af något slag, hvarför utvecklingen eller af tagandet ej
komma lika klart till synes.

Om de införda varornas härkomst får man af dessa nämda
tabeller ingenting veta. Någon liten ledning härutinnan kan
man dock erhålla genom en i stadens acta i riksarkivet
befint-lig uppgift på såväl främmande som stadens borgare
tillhöriga skepp, krejare (mindre tremastare) och skutor, som från
den 1 januari 1642 och till den 24 december samma år till
staden ankommit. Dessa voro:

holländska skepp 15
engelska » 5
skotska skepp och krejare 12
danska (norska) skepp och krejare så ock
gemena skutor 87
borgarskepp (stadens borgare tillhöriga), kre-
jare och skutor 33
från andra (svenska) landskap, hambur-
gare, lybska, re valska, stralsundsf arare
så ock af uppstäderna 8
Summa 160

* * *

Hvarje handlande måste under denna tid hafva haft en
försäljningsbod i sitt hus, och i vanliga fall torde denna stått
i direkt förbindelse med »stugan» eller det dagliga
vistelserummet. (Man kunde från stugan genom ett fönster se in i
kramboden, heter det i en domstolsförhandling.) När den
stora och viktiga larsmässomarknaden var inne, då måste
äfven hvarje köpman, stor eller liten, hafva sitt stånd på
torget. Vid försäljningen fick han taga penningar,
skuldsedlar eller varor allt efter omständigheterna. Kontant
betalning var naturligtvis det bästa, men hvilket trassel var det
ej med de olika myntsorterna och myntvärdena under en tid,
då betalningen än kräfdes in specie (d. v. s. med sådant mynt,
som man själf lämnat), än i hvitt (silfver) mynt, än i godt, än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfbugot/1/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free