- Project Runeberg -  Berättelser ur Göteborgs historia / [1]. Göteborgs äldsta historia /
201

(1908-1924) [MARC] Author: Hugo Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hon än med sina barn skulle gå så långt som Gud en fot
land hade».

Detta utbrott af fast beslutsamhet tycks hafva gjort rådet
något förbrylladt. Makarna fingo emellertid afträda och in
kallades hustruns far, Jakob van der Hagen, som tillfrågades,
hvad råd han visste att i godo förlika de tvistande. Härpå
gaf denne till svar, att han inte visste annat råd, än att
Antonius lefde någon tid skild från henne, och kunde han, van der
Hagen, i sitt samvete inte finna, att hans dotter, Katarina
borde återkomma till Antonius.

Därvid tycks det också ha blifvit. Själf hade van der Hagen
dess förinnan afflyttat till Stockholm, och möjligt är, att han
nu tog dottern till sig.

Posset var till yrket härbergare, men som vi redan omnämnt
fanns härberge att få så godt som öfver allt i staden. Enligt
räkningar på lämnadt kvarter för några befälspersoner af den
till staden 1644 ankomna holländska flottan hyste
vintapparen Adolf Tack kaptener och en skeppare, härbergeraren
Anthony Posset fem löjtnanter, krögaren Anders Wissert sex
konstaplar, af hvilken uppställning man äfven kan finna
rangordningen härbergena emellan.

Jakob Henvegh, som redan 1621 erhöll kungl. majrts
fullmakt att hålla gästgifveri i Göteborg och 1636 ägde tvenne hus
vid Holländaregatan, omnämnes sedan i 1639 års borgarlängd
såsom handlande med åtskilliga varor och begrafdes enligt
Kristine kyrkas böcker den 22 december 1642. Adam
Her-wegh, upptagen i nämnda borgarlängd såsom krämare,
förekommer ännu 1669 i kyrkoböckerna såsom fadder, men
kallas här 167.3 salig. Hur nära dessa båda varit släkt låter sig
ej bestämma. Adam talar visserligen i ett kvitto af den 9 nov.

1638 om sin salige »Vetter», Jakob Herwegh men måste då
hafva menat någon annan än den ofvannämnde, som efter
hvad vi sett då ännu lefde. Det troliga är, att denna släkt
ursprungligen varit skotsk och sedan öfver Tyskland kommit
till staden.

Didrik Storkirk, som i december 1637 erhöll burskap och
i 1639 års borgarlängd anges såsom krämare, dref längre fram
källarrörelse. Hans (andra) hustru, Sofia Twist, tycks ej hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfbugot/1/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free