Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXIII.
Hprltltga får&ållanöen.
: ingen egentlig religionsfrihet medgafs i Gustaf Adolfs
Göteborg, hafva vi redan omnämnt, men någon liten
grad af tolerans visade regeringen i alla fall, detta
finner man af en för superintendenten Andreas Prytz den io
december i629 vid hans ämbetstillträde utfärdad promemoria.
På det att ingen vilsefarande måtte blifva i sin religion och till
sitt samvete förargad, utan denne i stället dragas till en rätt
gudstjänst, heter det i denna instruktion, skulle superintendenten
mera locka och persuadera än banna och förevita. Han skulle
bruka foglighet och diskretion såväl i sina predikningar som
i sin konversation, men på samma gång hafva uppsikt öfver
de tyske predikanterna och den tyske skolmästaren, så att
dessa ej under luthersk titel kunde meddela någon villfarelse.
Till denna ända skulle de äfven före tjänstens tillträdande gå
ed på den rena evangeliska läran; och skulle de detta Oaktadt
beträdas med någon villfarelse, borde de suspenderas och
anmälas till kungl. majrt eller hofkonsistoriet. Alla barn skulle
på lutherskt vis döpas och kristnas, hvarjämte föräldrarna
borde såvidt möjligt öfvertalas att upptukta dem i lutherska
läran. Vid begrafningar skulle åtskillnad göras. De, som i
lifstiden ej hört Guds ord i våra kyrkor utan helst slagit sig
ifrån oss och burit styggelse vid vår kristliga lära, dem skulle
ingen präst följa till grafven, än mindre bestå någon
likpredikan. Endast för den händelse, att de på sitt yttersta ångrat
sin synd, tillkallat predikanten och begärt att med våra
ceremonier varda jordade, kunde detta vederfaras dem. Slutligen
borde, till ungdomens information i kristlig religion och
åtskilliga bokliga konster, en svensk skola imättas i staden.
Med de reformerta i Göteborg hafva vi hittills endast
förstått holländarna. Men äfven de inflyttade rätt talrika
skottarna tillhörde denna bekännelse, ehuru man märkvärdigt
nog aldrig hör talas om någon afvikande religionsöfning från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
