Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras sida. Kanske hafva de varit mindre ifriga för sin tro —
flera af dem kommo öfver Tyskland, där de måhända insupit
lutherska sympatier — och i hvarje fall skedde deras
successiva inflyttning flera år efter holländarne, då frågan om
religionsfriheten redan var förbi. I sammanhang härmed bör
äfven det märkliga förhållande påpekas, att ytterst få skottar
— åtminstone af urfäderna — slöto sig till tyska församlingen,
och att särskildt deras förnämsta män, Hans Maclier och Hans
Spalding, ingingo i den svenska.
För katoliker, judar och greker var det naturligtvis alldeles
förbjudet att bosätta sig i staden. Hvad judarna beträffar,
ifrågasattes deras insläppande i betraktande af den fördel detta
kunde medföra för handeln. Men Axel Oxenstierna satte sig
häremot; hur‘gärna han än såg Göteborgs tilltagande och
för-kofran i kommersiema, förklarade han, ville han dock ej, att
detta skulle vinnas med tillhjälp af Kristi namns förföljare.
Om den svenska församlingens första svårigheter hafva vi
hört magister Sylvester Phrygius något litet berätta. Att
följa dess vidare utveckling och inre lif är ej möjligt, då
kyrkans alla äldre böcker äro förstörda, och konsistoriets under
denna tid till kungl. majit insända skrifvelser knappt
innehålla något af intresse. Med tyska församlingen är det i detta
fall bättre ställdt. Här finnas böcker och handlingar i behåll,
och vi erhålla också i prosten Dunckels Geschichte der
deutschen Gemeine zu Gothenburg
åtskilliga upplysningar om präster och föreståndare, om gåfvor till
kyrkan och kyrkobyggnadens fortskridande m. m. Till
kännedomen om ordningen och bruken inom denna församling
lämnar äfven superintendenten Prytz’ redan förut åberopade
inlaga till prästeståndet vid 1635 års riksdag ett rätt intressant
bidrag.
Synnerligt förargelseväckande vore enligt Prytz’ förmenande
de tyska hustrurnas befrielse från den i våra kyrkor vanliga
kyrkotagningen med knäfall på pallen och den för dem i
stäl-lee nyttjade tacksägelsen med stora titlar från predikstolen.
De tyska prästerna hade fått för många medgifvanden i förra
tider, men nu hemställde superintendenten till ståndets
betänkande, om inte ögonblicket vore kommet att för tyska försam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
