Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lingen föreskrifva alla i den svenska brukade ceremonier,
nämligen bland annat vid dopet exorcismus, vid altaret
mässkläder, epistolae och evangelia. »Tages in hustrun som ock
svenskar göra», fortsätter han, »så kunde därigenom mycket olag
och oreda förekommas, särdeles méd horor och löskekonor,
som utan allt straff och blygd intränga sig i kyrkorna, och
ingen vet däraf.» Det i Stockholm rådande oskick, att tyska
präster tillätos jordfästa lik i svenska kyrkor, säger sig
superintendenten hafva satt sig emot. Och troligen har här i
Göteborg, åtminstone något längre fram, förhållandet varit omvändt,
så att de svenska prästerna begraft vissa’ af sina
församlingsbor i tyska kyrkan. Till denna fråga skola vi strax på tal om
begrafningsplatsema återkomma.
Stadens äldsta kyrka var, såsom vi af Phrygius’ bref redan
erfarit, en »brädkyrka», som ej lämnade präster och åhörare
alldeles okvalda af blåst och regn. Någon underrättelse om
dennas läge har visserligen ej lämnats oss, men härom kan dock
knappast något tvifvel råda. Ty, då kyrka och kyrkogård
under äldre tider alltid hörde ihop, kan man med kännedom
om den senares läge alltid sluta sig till den förras. Och nu
låg den äldsta kyrkogården, såsom man af 1644 års karta
finner, invid och väster om den plats, som upptages af det
nuvarande Kronhuset, alltså måste äfven den äldsta eller
bräd-kyrkan hafva stått här.
Snart skulle emellertid ett fastare och värdigare tempel
uppföras på den grund, där den nuvarande domkyrkan reser sig.
Tiden för grundläggningen hafva Cederbourg och flera efter
honom ansett oviss, men all osäkerhet härutinnan måste
försvinna med den i stadens räkenskaper förekommande uppgift,
att fundamentet till kyrkan lades med spiror och pålar
sommaren 1626. Kyrkan invigdes såsom förut berättadt 1633, men
ännu 1639 var tornet ej uppfördt, och först nio år därefter eller
år 1648 uppsattes urverk och orgelverk, hvarmed man väl får
anse kyrkan färdig. Arbetet hade således pågått i tjugetvå
år och såsom förut påvisadt redan under de första nio åren
kostat staden 8,397 riksdaler. Men staden slapp dock att
ensam bestrida kostnaden, ty i hela Västergötland upptogs
till detta ändamål under tre år en särskild spannmålsgärd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
