Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hittills hade arbetet verkställts efter 1624 års dessein, men
nu uppgjordes ett nytt förslag, innehållande en väl behöflig
utvidgning af bastionsfästningen i öster och nordost. Dessa
arbeten voro redan i juni så långt framskridna, att Ömehufvud
då ansåg försvarsverken både vid landfronterna och sjösidan
skola komma i defension under sommaren; endast vid inloppet
{hamnemunnen) behöfde byggas ett batteri på tullhusets plats.
Men sannolikt har det gått fortare än han beräknat, ty den 2
påföljande augusti anmäler han, att verken rundt om
Göteborg skulle i slutet af månaden vara i defension.
Alla dessa uppgifter äro hämtade ur Munthes Fo r t i f i
-kationens historia, där äfven den nämnda 1643 &rs
dessein är på en plansch återgifven. Men denna dessejn är
såsom namnet anger endast ett förslag; man vet alltså ej, om
detta blifvit utfördt eller ej. Och öfver hufvud taget är vår
kännedom om Göteborgs fästning och skansarna däromkring
vid danska krigets utbrott långt ifrån fullständig.
Vi komma nu till garnisonen och dess villkor, därvid såsom
hufvudsakliga källor begagnande Göteborgs fästnings
räkenskaper i Kammararkivet, kommendanten Mannerskölds bref
till Kammaren därsammastädes samt dennes bref till
Krigskollegium i Krigsarkivet.
Under stadens två första årtionden hade här endast legat
obetydliga truppdelar, hufvudsakligen afsedda till utförande
af allmänna arbeten. Men med rustningarna mot Danmark,
med nödvändigheten af fästningens förbättrande och
försvarande ökades ock, såsom vi strax skola visa, garnisonens styrka.
Den förste egentlige kommendanten var, som redan förut
berättats, öfversten för västgöt afolket och landshöf dingen i
Älfsborgs län, Johan Henriksson Rytter. Denne afled
emellertid 1644 under rustningarna mot Danmark, då han såsom
kommendant och landshöfding efterträddes af öfversten Xils
Assersson Mannersköld. Till sitt närmaste biträde i
garnisonsbefälet och tillsynen öfver fästningen hade kommendanten
stadsmajoren, hvilken befattning först bekläddes af skotten
Anders Dunn och sedan af den holländske
fortifikationskonduk-tören, Johan de Cöning. Såsom ledare af befästningsarbetena
hafva vi redan nämnt generalkvartermästaren Örnehufvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
