Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iugn efter gtontiarne.
et unga samhället hade såsom vi sett skakats af såväl
inre som yttre stormar. De förra tyckas dock efter
Anthony Knipes försvinnande och fiendens uppträdande
hafva dämpats. De styrande började komma bättre öfverens,
och äfven de styrda ledsnade — såsom man kan finna af
domböckernas aftagande tjocklek — vid de oupphörliga
rättstvis-terna. Till magistratens lättnad bidrog väl ock inrättandet
(eller rättare återinförandet) af underrätten hvarom vi förut
talat. Den yttre oron afslöts såsom bekant genom den för
Sverige fördelaktiga freden i Brömsebro den 13 augusti 1645.
Nu följde för Göteborgs stad en tid af lugn och förkofran.
Rosensköld, som vid sin ankomst så starkt beklagat sig öfver
splitet och missförhållandena, kunde den 23 december 1646
till rikskanslern inberätta, att alla saker på orten, Gud ske
lof, vore i ett roligt och lyckligt tillstånd. Staden hade
tilltagit såväl i handel och byggnader som i annat, så att denna af
alla arriverande personer så främmande som inhemska
högeligen berömdes. Hvad särskildt byggnaderna beträffar, hade
under den förlidna sommaren och på hösten inte mindre än
trettionio hus, däribland tre sköna stenhus, blifvit från
grunden uppbyggda, största delen med sirliga gaflar och stentak.
Flera af borgerskapet köpte och förskaffade sig material till
fortsatt byggande, så att staden ägde god utsikt att efter
några år med Guds tillhjälp komma i en härlig förkofring.
Ett fördelaktigt omdöme om stadens byggnader uttalas
äfven af Noraeus’ efterträdare i syndikusämbetet, Lars Broman,
som på vintem 1645 anlände till staden. Denne, förut
sekreterare i kansliet i Stockholm, skref till rikskanslern efter sin
ankomst och meddelade ett och annat af intresse. Det för oss
märkligaste torde röra det försök, man ännu gjorde att draga
holländare till staden. I denna afsikt hade Broman själf sändts
till Amsterdam och där ute tillsammans med residenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
