Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mån för andra, hvarför han ånyo — och sedan han på
generalguvernörens, pfalzgrefven Adolf Johans begäran ytterligare
continuerat med dylika försträckningar — måst begifva sig
till Stockholm för att sollicitera om sin betalning. Regeringen
hade då hänvisat honom till kammarråden, som dock differerat
med honom från den ena tiden till den andra. Nu bönföll han
att blifva contenterad för att fortfarande kunna tjäna kungl.
maj:t och kronan, hvilken tjänst, så långt hans makt sträckte
sig, aldrig skulle mankera. Skulle kontanta medel ej finnas till
regeringens förfogande, anhåller han att varda tilldelad så
mycket gods, som svarade mot räntan på hans utlagda
penningar.
Hur det i själfva verket gick med betalningen, därom har
jag ej sett någon bestämd uppgift. Men antagligen har denna
skett genom de pantförskrifningar och förläningar af gods och
hemman, hvartill vi strax skola komma.
Att Maclier, i trots af möjligen lidna förluster efter .krigets
slut, alltjämt var en mycket rik man, finner man af de
storartade försträckningar han nu lämnade sitt hemlands i hans
ögon rättslige härskare, Karl II af England, Skottland och
Irland. Den landsflyktige konungen erkänner sig i sina bref
(i afskrift förvarade i riksarkivets Biografica) till =»the trusty
and wellbeloved Sir John Maclere Baron et» hafva mottagit
många vittnesbörd om dennes goda affektion till konungens
person och nit för dess tjänst. Maclier hade sålunda under
dessa år (1650—1652) från Göteborg levererat vapen och
ammunition till betydliga belopp, på hvilkas betalning ännu
återstodo 16,030 riksdaler, en brist som genom anvisning på
konungariket Skottlands skattkammare skulle täckas. Och ej
nog med denna försträckning, tvenne af Maclier med vapen
lastade, för det kungliga partiet afsedda fartyg uppbringades
af Cromwells örlogsfartyg. För de stora förluster han genom
dessa försträckningar gjort supplicerar han ännu så sent som
1666, d. v. s. sex år efter restaurationen i England, genom de
svenska legaterna i nämnda land om godtgörelse, med
hvilket resultat må vara osagdt.
Hur tillgifven Maclier än visat sig Stuartamas sak, gjorde
han i alla fall Cromwells ambassadör sitt besök, då denne år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
