- Project Runeberg -  Berättelser ur Göteborgs historia / [1]. Göteborgs äldsta historia /
270

(1908-1924) [MARC] Author: Hugo Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ftfai^grefben o rf) Jjan£ omgifning.

Torstensons efterträdare i generalguvernörsänibetet vardt
tronföljaren Karl Gustafs yngre bror, den tjugeettårige
pfalzgrefven Adolf Johan, en furste, som, genom sin
anspråksfullhet, sitt svåra lynne, sina mångfaldiga tvister och
slutligen genom den hårdhet han visade sina egna barn, i vår
historia efterlämnat ett föga berömligt namn. Denna hans
sinnesart framträder emellertid mindre under hans ungdom, och
särskildt under generalguvemörstiden gör han ett tämligen godt
intryck. Lång tid tillbragte han dock ej i staden — endast
från september 1651 till slutet af april 1652 — för öfrigt
vistades han utom generalguvernementet och hufvudsakligen i
Vadstena och Stockholm. Sin bostad syns han i Göteborg
hafva tagit i det redan nämnda Peder Kanutius’ hus vid
torget, ty Ribbing skrifver strax före hans ankomst, att man
ej funnit något lägligare än detta, då hans furstliga nåde ej
behagade residera i salig fältmarskalkens hus.

Hvad hans verksamhet beträffar, tycks denna
hufvudsakligen bestått i befordringen af löpande ärenden, hvarvid han
som det tycks ej alldeles utan nit gjorde sig till stadens
förespråkare hos regeringen. För denna välvilja tycks också
magistraten hafva varit tacksam, och bref växlingen mellan denna
och generalguvernören tyder alltigenom på ett godt förhållande.
En ledsamhet för borgerskapet var dock furstens liksom så
många andra höga herrars penningknipa och däraf vållade
oförmåga att betala sina hos än den ene, än den andre gjorda
skulder. Att pfalzgrefven ej tyckte om att bli kräfd för dessa,
kan man lätt förstå. Men ett komiskt intryck gör i alla fall
ett bref till honom från kamreraren Jonas Eriksson Berg i
Göteborg, hvari denne säger sig med underdånig vördning
hafva mottagit befallningen att ej för hans furstliga nådes
kre-ditorer notificera, hvilka medel honom (pfalzgrefven) tillfölle,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfbugot/1/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free