Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
garmilisen, som denna senares företräde i detta fall
näppeligen kunde ur stadens privilegier härledas; men å andra sidan
ville regeringen ej stöta sig med det offervilliga borgerskapet.
Svaret lämnades också i följande högst sväfvande och
diplomatiska uttryck: »Hvad ståndet anlangar mellan
borgerskapet och garnisonen, uppå sådana fall, när de antingen kungl.
maj t själf eller någon annan uti gevär beneventera och hedra
vele, vill kongl. maj*, att härefter hålles, såsom det för detta
af begynnelsen brukligt varit hafver; och hafver kapiten
Jacques nu nyss något utan order däremot gjort, hafver han
därföre för den som det vederbör att svara.»
Men stadens myndigheter nöjde sig ej härmed utan
inlämnade till den kort därefter på tronen uppstigne Karl X en
lång, odaterad inlaga (stadens acta i Riksark.), hvaruti
garnisonens pretentioner bemötas, och borgerskapets häfdas. Mot
soldaternas påstående, att respekten för kungl. maj:t skulle
berättiga dem till företräde, sätter magistraten den
uppfattning, att nämnda respekt tillbörligast visas genom
hörsamhet och lydnad mot alla order och befallningar, som i
kungliga privilegier innehållas. Soldaternas tjänst i staden vore
allenast att bevaka fästningen; de borde därför endast
consi-dereras som en vakt, den där inom stadens vallar ej hade
något kommando. För öfrigt blef ve hvarje borgare hållen
för soldat, när så kräfdes, och alla hade för ej länge sedan
härutinnan gjort sina prof, hvarför garnisonen ej hade af
soldatnamnet något företräde att pretendera. Och hade den
än detta i andra städer, kunde likväl sådana argument icke
till likhet obligera denna stad, som framför alla andra i riket
var privilegierad med synnerliga friheter och omedelbar
juris-diction både in civilibus och criminalibus samt därtill hållen
för en fullkomligt omedelbar och oförvansklig riksens
ledamot och stånd. Det var ju särskildt i privilegiernas § 14
förbjudet för ståthållare, befallningsmän och andra officerare
uti konungariket att understå sig någon jurisdiktion emot
Göteborgs stad. »Skulle nu för den skull», heter det till slut
med hänsyftning på konungens egen eventuela ankomst, »uti
fredliga och fröjdefulla tider, då stadens innevånare med fröjd
och glädje utgå att möta deras näst Gud högsta skatt, aller-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
