Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtskilliga upplysningar. Härtill kunna ytterligare läggas
följande.
Bokbindaren Thomas Kiihn åtalade Grefwe inför rätta den
4 december 1657, därför att denne »försnillat» honom i hans
(Kuhns) näring — hvaruti enligt skråordningen äfven
bokhandeln ingick. Kiihn besvärade sig nämligen däröfver, att
han ej för en billig penning fått Grefwes arbete, som denne i
det stället själf sålt styckevis i staden eller ock lämnat åt
bokbindare på annan ort till försäljning. Vidare hade
boktryckaren af det arbete, han på ackord åtagit sig, och hvarpå han
erhållit förskott, undantagit almanackor och annat smått,
tvärt emot bokbindareämbetets välfångna privilegier.
Häremot genmälde svaranden, att han ej vägrat lämna sitt arbete
till bokbindaren, men alldenstund denne var en »elak
beta-lare», och han (Grefwe) ej ville gifva den andre kredit, hade
han varit nödsakad att sälja en del själf. Ville ej heller
förmoda, det han gjort sig någon större profit af det beställda
arbetet, än den öfver hela världen brukliga. Ty ingen
tryckare kunde förvägras att göra sig några exemplar, innan
trycket slogs ned, äfven om en annan »betalt materien». Och
särskildt hade en hans gesäll, i stället för utlofvade men ej
erhållna drickspengar, bekommit 100 exemplar af en psalmbok,
ehuru arbetet var förackorderadt. För öfrigt vore det öfligt
och allestädes tillåtligt för tryckaren att afyttra almanackor
och dylikt.
Rätten godkände emellertid ej dessa Grefwes invändningar
utan dömde honom till 30 dalers böter för intrång i den andres
ämbete.
Ändå svårare motgångar hade boktryckaren i sitt
äktenskap, ehuru han härvidlag visserligen fick domstolen på sin
sida. Hans hustru, Sara Johansdotter, visade sig nämligen
otrogen, hvarföre mannen slutligen den 7 december 1663 fann
sig föranlåten att inför rådhusrätten åtala henne härför.
Rättegången liknade i mycket den af oss förut berättade, mellan
Anders Amundsson och hans hustru förda, och äfven här ålades
hustrun att med tolfmannaed befria sig från den gjorda
beskyllningen. Men utgången vardt här väsentligt olika. Ty Sara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
