- Project Runeberg -  Berättelser ur Göteborgs historia / [1]. Göteborgs äldsta historia /
339

(1908-1924) [MARC] Author: Hugo Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ankomst till Stockholm närmare om saken demonstrera. Att
anledningen till denna kallelse varit sillfisket kan väl tagas
för gifvet.

Den ii januari 1667 berättar emellertid Gripenclo, att det
slätt aflupit med detta fiske, så att endast ett fåtal bedrifvit
det. Stadens borgerskap hade efter förmenande på själfva orten
kunnat fiska högst 200 läster, undantagande hvad de fångat
uti skären häromkring och på skånska sidan. Den som gjort
bästa fångsten var burggrefven, som till fiskens ansning och
ränsning användt såväl svenskt som norskt folk. En borgare
i staden hade från Holland förskrifvit en heringsbys med 12
fiskare. Dessa hade insaltat hans fisk och undervisat andra
om det rätta förfaringssättet härvid. Ifrån Hamburg hade
äfven till Marstrand förskrifvits några holländska fiskare, som
invånarne på den senare platsen brukat tillika med deras
eget folk. Det hölls eljes före, att ingen annan skillnad vore
mellan det holländska och svenska tillredelsesättet än den, att
svenskarna behöfde mera tid till insaltningen. Då de våra
saltade en tunna, kunde holländarne vara färdiga med tre tunnor..

I augusti samma år omnämner Leyoncrantz en holländare,
som herr Harald Appelbom på kungl. maj.ts vägnar här
anställt såsom direktör öfver sillfisket. Denne var »snäll af
diskurser», hoppades skaffa folk, nät och farkoster och hade nu
rest att besiktiga Marstrand och andra fisklägen.
Förmodligen var det denne samme ej namngifne holländare, som efter
hvad vi redan omnämnt den 10 februari 1667 beviljats oktroj
på sillfiskeriers inrättande och några härtill hörande friheter.

Nu var det emellertid snart slut med sillperioden. Norfelt,
som ju själf pröfvat lyckan här vid lag, skrifver den 19 januari
1672 till Per Brahe, att sillfisket lät sig anse, som ville det
försvinna, sedan det år från år aftagit. Denna höst hade de haft
en »ring» fångst och efter sina stora preparationer kommit
mycket till korta.

Perioden har således blott räckt omkring tio år.

* * *

I stadens handel och rörelse vardt således endast en svag
ljusning, och det ekonomiska tillståndet fortfor att här liksom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfbugot/1/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free