- Project Runeberg -  Berättelser ur Göteborgs historia / [1]. Göteborgs äldsta historia /
340

(1908-1924) [MARC] Author: Hugo Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i hela riket vara rätt dåligt. Till någon bot härutinnan hade
regeringen år 1664 låtit utgå stränga och vidlyftiga påbud
om öfverflödets inskränkande såväl vid bröllop, barndop,
begrafningar och gästabud som äfven i klädedräkt men
svårigheten att öfvervaka efterlefvandet häraf var som man kan
tänka sig utomordentlig. Och med detta påbud gick naturligtvis
på samma sätt som med alla andra af samma slag, det råkade
så småningom i glömska. Qm efterlefnaden på platsen
skrif-ver Gripenclo den 11 januari 1667 till De la Gardie: »Bröllop,
andra gästabud och de dödas begrafningar låta menagera sig
för dessa tiders släta tillstånd. Med klädedräkter är fuller
något svårare, eftersom här mycket är af främmande folk,
som sina fäders dräkter bruka. Ungdomen dessutom, i
synnerhet af kvinnfolk, brytas fuller med klädedräkter, men bära
dem hemma i husen som de inte töra utom(hus) låta se eller
dölja kunna. På de fattige händt ver ksmäns och fiskares
hustrur, som kunna hafva ett smalt snöre eller knyt ning (spets) på
deras myssor, dem de af ålder och all sin tid hafva brukat, och
kanske på deras kassjackor, som mer tjäna till hölje (för) deras
förstötta kläder i kanterna än till att göra någon prydnad,
skulle executionen efter ordinantien för svår komma».

Under de bekymmersamma omständigheter som rådde är
det ej underligt, att en och annan af stadens borgare sökte sig
en bättre marknad. Härpå var äfven en af de gamla inflyt
tade holländarne, Jakob Hartzen betänkt, men hindrades af
burggrefven på ett patriarkaliskt sätt uti sitt uppsåt. »Denne
Jakob Hartzen», skrifver Norfelt till Per Brahe den 29
oktober 1669, »är födder i Amsterdam, hvarest han hafver
förnämliga anförvanter. Hafver varit här en borgare en långlig tid
och haft här en vacker handel, synnerligast till sjöss. Och
som jag en tid bortåt befruktat, det han måtte begifva sig
härifrån till sina anförvanter i Amsterdam, sedan handeln här
så börjat af taga, hafver jag vinnlagt mig att öfvertala honom
och taga sig här en svensk hustru, på det han skulle göra sig
här så mycket fastare, hvilket ock i förlidet år skedt är». Men
denna åtgärd endast förvärrade mannens ställning, ty hustrun
dog efter att hafva nedkommit med ett dödfödt barn, och därpå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfbugot/1/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free