Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bedröfliga året 1669 skulle dock, såsom det ofta händer, den ena
olyckan komma på den andra.
Först råkade den 2 januari detta år klockan ett på natten
elden att utbryta i rådmannen Rokes’ hus — väggen hade af
en skorsten blifvit upphettad och upptänd — och fick genom
allt för sen klockringning och trummning, såsom ock genom
en stark nordost vind, sådana krafter, att hela den mellan
öster-och söderport liggande stadsdelen, några hus under östra
vallen undantagandes, förtärdes af lågorna. Härigenom förlorade
staden en tolftedel af sina hus, ett stort kapital, mycket salt
och spannmål och andra viktualier.
Något öfver fyra månader därefter, eller den 10 maj 1669,
uppkom en ändå svårare vådeld, som varade från klockan 4
e. m. till klockan 6 påföljande morgon. Elden var så
öfver-måttan häftig, berättar guvernören Per Sparre i bref till sin
svåger, att på denna korta tid hela den norra delen af staden,
innefattande tvåhundrafemtio hus, däraf stadens förnämsta
stenhus, tyska kyrkan, biskops- och rådhusen, st ads vågen
tull- och packhuset tillika med tvenne stora och fem mindre
bryggor ömkligen afbrändes. Endast en fjärdedel af staden
stode nu kvar, så länge Gud behagade.
Uti hvad miserabelt och beklagligt tillstånd det arma folket
råkat, lät sig icke beskrifva. Och såsom handeln på någon
tid legat nere, så syntes nu efter Sparres förmenande knappt
någon apparence, att denna förut så vackra stad någonsin
mera skulle kunna komma sig för, så vida inte kungl. maj :t
ville allernådigst synnerligen gripa under armarna och
soula-gera detta arma och eländiga folk.
Vidskepelsen hade, berättar Sparre vidare, gjort olyckan
än värre. Ty på grund af åtskilliga spådomar inbillade sig
så godt som alla, att återstoden af staden också skulle undergå
samma öde. Denna inbillning hade blifvit en sjukdom, som
så bemäktigat sig sinnena, att oansedt alla Sparres
remonstra-tioner invånarne inpackade alla sina lösören och försände
dem utom staden.
Så tröstlöst, som Sparre framställde tillståndet, har det väl
inte varit ändå. I alla händelser förlorade de hårdt pröfvade
borgarne ej modet. Bästa beviset därför är, att ett nytt präk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
