- Project Runeberg -  Det forna Göteborg. Biografiska och kulturhistoriska studier /
14

(1903) [MARC] Author: Hugo Fröding - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

disposition, och å den i länet belägna kronoallmänningen
Brefjället kunde så mycket mindre några afstraffningsspön
skäras, som å denna allmänning hufvudsakligen endast växte
gran och fur; ej heller kunde landshöfdingen utan Kungl.
Majtrs nådiga vilja ålägga någon privat skogsinnehafvare
ett sådant onus som att utan betalning lämna
afstraffningsspön till ett regemente.

Uti detta dilemma och efter mer än tre veckors
betänketid resolverade högsta vederbörande i saken, som följer:
»Då regementschefen är Kungl. Maj:t ansvarig för
disciplinen inom regementet, finner Kungl. Maj:t honom böra
vidtaga den härtill tjänligaste utväg, utan att Kungl. Maj:t
med anmälan därom behöfde besväras.»

Hur de erforderliga spöna efter detta anskaffades, kan
jag ej upplysa, men att de fortfarande länge voro i bruk
är alldeles säkert.

♦ *

#

Så lefdes det i Göteborg under fastningstiden. Men
denna gick slutligen till ända, då Gustaf IV Adolf, efter
många suppliker, genom ett i slutet af 1806 utfärdadt bref
medgaf verkens rasering.

Hade man år 1788 varit förtjust, då fästningen så godt
sig göra lät sattes i försvarstillstånd, så torde glädjen nu,
då hon sattes ur stånd att försvara sig, knappt hafva varit
mindre. Den allmänna tacksamheten gaf sig luft i en adress,
slutande med följande ord:

»Emot de stora välgärningar, Eders Kungl. Maj:t låter
staden vederfaras, blifva alla uttryck af dess underdånigste
tacksamhet ofullkomliga. Det är endast uti de trognaste
undersåtars hjärtan den kännes rätt liflig och aldrig skall
upphöra, så länge de förmå nedkalla välsignelse öfver Eders
Kungl. Maj:ts milda regering och utgjuta sig i förböner för
Eders Kungl. Maj:ts höga sällhet och långvarigheten däraf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 16:11:09 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hfdfgot/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free