- Project Runeberg -  Det forna Göteborg. Biografiska och kulturhistoriska studier /
121

(1903) [MARC] Author: Hugo Fröding - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ämnade bref, som han ofrivilligt kommit att läsa. Med
anledning häraf skref han till Rosen, att denne i politiska
ämnen ej hade något votum. Ämbeten voro tillsatta för
ordningens skull, och om ordningen i staten skulle
bibehållas, borde man med hvar och en tala uti de ämnen, som
honom tillhörde, förklarade hans excellens tämligen torrt.

Denna skrapa för sin alltför ifriga inblandning i
utrikespolitiken tycks Rosen emellertid ej det ringaste hafva
lagt pä sinnet. »Misskrifna utanskriften har efteråt
verkligen roat mig», berättar han den 25 juni. »Jag är endast
ledsen, att jag kunde vara så slarfaktig, men händelsen är
löjlig. Att den hederlige gubben Engeström inte är ond
på mig, därom är jag ganska öfvertygad, och jag tager
saken ganska trankilt. När man intet ondt gjort, har man
intet att frukta för, och inte ar det möjligt, att jag kan
skrifva till rikets förste ämbetsman allt det, som kan yttras
till en förtrogen vän, det måste hvar och en begripa.»

För Thornton, som nyligen varit i Göteborg, hade
Rosen framhållit nödvändigheten af att England lämnade
Sverige subsidier, en nödvändighet som engelsmannen dock
för sin del ej tycktes vilja fatta. »Utaf Lorent har du fått
underrättelse», skrifver Rosen den 15 juli, »om min
nego-ciation med den lille fördömde, skallige, otäcke Thornton,
hvilken ända till vämjelse utgör min aversion ... När jag
talar med honom om allt annat än penningar, är han
hygglig nog, men när jag nämner penningar, så blifver han
snäsig och jag ond, och ergo kunna vi ej afgöra något.»

Några dagar därefter kom amiral Saumarez till staden;
strax därpå inpasserade en betydande norrman,
Löwen-skiold, som annonserat sig vilja tala med landshöfdingen,
ytterligare väntades lord Cathcart, så att nog fick man
göra les honneurs på stället. Detta kunde vara roligt nog
men tog tid och kostade förfärligt i den dyra hålan.

Värst att finna sig vid var dock denna obeslutsamhet,
som Rosen trodde sig förmärka hos svenska regeringen.
»Hvad står på?» frågar han den 1 augusti. »Några dagars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:49:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hfdfgot/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free