Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snäcka, körd af »Sveriges och Norges skyddsgud>. Det
vore endast den lyckliga talangen, förklarade den tidens
Göteborgspost, som på så kort tid som 27 timmar kunnat
åstadkomma ett sådant verk. (I våra dagar skulle det
tagit längre tid, ty nu går det inte an med en Sveriges
och Norges skyddsgud; ‘ det måste vara två och dessa
fullkomligt likställda.)
Beyer dog 1835 (efter annan uppgift skulle han ännu
1840 hafva lefvat). Hans förnämsta efterträdare uti den
då såsom den högsta ansedda allegoriska konstarten vardt
»historiemålaren» Jakob Lilljedahl.
Son af den redan nämnde målarmästaren Lilljedahl
och dennes hustru Kristina E. Bolm, föddes han i
Göteborg år 1788 (efter annan uppgift 1780), började sin bana
på faderns verkstad, hvarunder han äfven gick i Beyers
ritskola, vardt gesäll 1808 och fick därefter tillfälle att ett
par år studera vid akademien i Stockholm. Efter faderns
död 1811 hjälpte han modern att sköta verkstaden men
tycks ej själf hafva vunnit mästargraden inom det lofliga
skrået. Utanför detta vann han den emellertid så mycket
mera obestridt och nämndes här aldrig under annan titel
än den af historiemålare. Med den egentliga
historiemålningen tycks han dock endast undantagsvis hafva befattat
sig, såvida man ej hit räknar allegorien, ett område på
hvilket han visserligen rörde sig som fisken i vattnet.
Tillfälle att härutinnan visa sin talang brast ej heller i
staden vid denna tid, ty skulle en enskild eller allmän
högtid värdigt firas, så voro transparanger och sinnebilder
härtill nästan lika nödvändiga som tal och verser. Och hur
han vid olika tillfallen löst sina uppgifter, kunna vi se i
Boyes Magasin för konst, nyheter och moder, Karl
Johans-tidens förnämsta konstorgan, där många af hans
kompositioner återgifvas. Här finna vi sålunda än
transparanger vid arfprinsen Karl Ludvig Eugens (sedermera
Karl XV:s) födelse eller Karl Johans besök, än bildliga
framställningar till firande af karls- och oskarsdagarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
