Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laurentius Segerlind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sköna, sluta sig närmare intill hvarandra. I det djupa
allvaret af de högre graderna ligger en rik sysselsättning för
tanken och reflexionen öfver vårt släktes
utvecklingshistoria . . . Man kan visserligen vara en lika dygdig och
lycklig människa utan att vara ordensbroder, hvilket i vår
praktiska och prosaiska tidfringaktas, och ingen bildad
människa vill väl i allmänhet tillägga ordensväsendet den vikt
det i vissa fall ägde under medeltiden; men är man
människovän, begåfvad med något litet af det poetiska
elementet och har en skärf öfrig att offra åt behöfvande likar,
så skall man föredraga dessa intressanta och lärorika
sällskap framför andefattiga och mången gång kostsammare.
Mången utmärkt och i samhället högt stående person
söker i dylika brödraskap en hvila och lyftning för själen
mellan förvärfsbestyren och de medborgerliga plikternas
utöfning.»
Som man finner, var Laurentius den yngre en högst
känslig och svärmisk natur. En verkligen vacker skildring
lämnar han af sin barndoms lekplats, den så kallade
Se-gerlindska ängen, på hvilken sedermera
Trädgårdsföreningen anlades. Så här låter denna idyll i ordets fulla
bemärkelse:
»Min far hade under en följd af år arrenderat denna
stadsjord och härifrån af de raserade fästningsverken
hämtat sten till grundläggning af sina byggnader samt efter
hand aftappat och igenfyllt yttre vallgrafven samt planerat
marken. Vid den af honom anlagda kajen utmed
Fattighusån, några stenkast från den då nyss planterade alléen,
stod under ett par gamla pilar ett litet lusthus med sin
inhägnade blomstertäppa. Några få lindar skuggade
ingången, och längs med ån sträckte sig en enkel alhäck.
Den lilla anläggningen var med ett enkelt läktstängsel
kringgärdad frän den omgifvande betesmarken, och
platsens anspråksfullaste prydnad torde väl ha varit den höga
flaggstången med sin kolossala flagga och sin fordom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
