Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAFVA (likaså). Ja, Gud gifve det! — (en li
ten paus, hvarunder alla stiga upp) Men ni åt ju
rakt ingenting af alltsammans!
JANSON. Jo mpn gjorde jag så . . . och vill nu
Ida ge mig gamla sjöskumspipan, så ska’ jag må som
en prins på en knapp halftimma!
IDA. Strax, pappa! (Går in till venster).
THURE (för sig, i det han följer henne med ögo
nen). Hon är som en liten elfva! så lätt och så
tyst! Hvad hon passar bra till det här hemmet!
JANSON (som under tiden tackat sin hustru med
en hjertlig kyss, sakta till henne’). Hör du mor, tag
flickan med dig ut litet, jag har någonting att språka
med Thure om!
GUSTAFVA (likaså) Ja, gubben min ! Men du är
väl inte för sträng mot den stackars gossen?
JANSON. Tycker du det? Vi ska’ bara tala litet
förstånd!
IDA (från venster med tänd pipa, röker upp den
och hostar). Se här, pappa lilla!
JANSON. Tack, min flicka! (kysser henne på pan
nan.) Och så tar du eld, fast det smakar så illa!
IDA (ser honom i ögat). Det smakar bra, när det
är för dig, pappa!
JANSON (röker liäftigt för att dölja att han blir
rörd). Tack, barn!
GUSTAFVA (som under tiden dukat af). Kom nu,
Ida, och flytta med dig spinnrocken ut i köket — för
annars blir det väl ingenting gjort igen ! —
IHURE. Men, mamma Stafva . . .
GUSTAFVA (kort). Det blir som jag sagt! Hjelp
mig först med bordet, Ida. Och så går du efter spinn
rocken!
IDA. Ja, mamma! (de bära ut bordet till höger.)
THURE (för sig). Gumman är alldeles för sträng!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
