Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THURE. Ja, hvad säger du om att det tror jag
också att jag gör, om jag bara kom på rätt plats.
Men ser du, det finns väl ingen som varit så malpla
cerad som jag i hela mitt lif! Ett barns forsta och
naturligaste plats är vid modersbröstet — jag lades
till en fremmande qvinnas — och så har det gått hela
vägen! När jag som bäst behöfde ett hem, så satte
far min mig i pension hos en prest der jag fick lära
att svälta, ljuga och vara lat! När jag kom derifrån
hade far min gift om sig med en qvinna som han
kunde vara far åt, och nu skulle jag, oborstad och
vild som jag var, klämmas in i elegansens snörstöflor,
och göras till ett underdjur att bjuda främmande på!
När det inte gick så skickade man mig till Upsala
för att bli lärd! Ha, ha, ha, ha! cm inte det vore så
löjligt, så skulle man nästan kunna gråta åt det!
JANSON. Ja, jag tror förr det än det andra. Men
allt det der har varit — nu beror det på Thure sjelf
hvad nom skall bli/va!
THURE. Nej, pappa Janson! det beror inte på mig!
JANSON. Så der kunde inan ha rättighet att tala
vid sexti år — men vid tjugo år har man det inte!
THURE. Jo, det har man, när man märker att
allting sviker en! Hvart jag vänder mig så heter det,
och det med rätta: "Hvad tjenar det till att den der
odågan försöker !" . . . Går jag ned till hammarsmedjan,
som i dag, och söker bot för min ledsnad i ett arbete
som gör armen trött, så skratta arbetarne åt mig och
hviska: "Nu ska’ den odågan Thure göra sig till!"
— Vill jag gå in på kontoret och granska en bok,
så säger man för sig sjelf: "Inte förstår den odågan
det!"... Sätter jag mig ner i min styfmors granna
salong och pratar med hennes snyltgäster, så säga mig
också deras blickar: "Hvad den der odågan är tölpig!"
— Och skulle jag en vacker dag gå fram till en
hederlig man, hvara dotter jag älskade, och säga så här:
"Gif mig hennes hand, så att jag måtte få något att
sträfva för här i verlden" — så skulle hau också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
