Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
t
„Morbror Conrad!" uübräst nil också Fredrik
i fullt jubel och tryckte kyss på kyss på dön
gamla knektens skäggiga mun. „Ack, min Gud!
min Gud! Hvad mamma skall blifva obeskrifligt
glad, när vi komma hem! — Morbror, jag ^r
alldeles yr i hufvudet af glädje! Kom nu, kom
straxt utför kullen! Ack, ack! En sådan fröjd
det skall bli der hemma!"
Med brådskande ifver fattade Fredrik sin
morbror under armen och ämnade begifva sig af,
utan att tänka på sitt byte. Men onkel Conrad
höll honom tillbaka och tillropade honom med
Sin basstämma ett dundrande "halt!"
„Sakta, min gosse", fortfor han leende, „jag
ined mitt gamla träben kan inte raska på så
fort som du med dina unga, friska ben. Och
-för öfrigt skola vi väl inte låta ditt präktiga
jagtbyte ligga qvar här och ruttna i skogen.’ Nej,
höger-om-vänder-er! Marsch!"
Fredrik måste nu dämpa 6in otålighet; han
Återvände till stridsplatsen, från hvilken de
aflägsnat sig några steg, och hjelpte nu morbrodren
att lyfta upp det tunga gräfsvinet på axeln. Derpå
bar det af utför bergsluttningen så fort sig göra
lät för invalidens träben, och inom en half timma
både de uppnått byn. För den första menniska,
som här aiötte dem, ville Fredrik omtala den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
