Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
partiet kunde tydligen höra det, ^kamrater, vi
måste rikta hela vår styrka på en enda punkt.
Hållen eder väl tillsammans, rycken modigt fram
och frågen ej efter, om en eller annan kula
träffar eder i ansigtet. Den tappre föraktar faran
och öfvervinner den, men den fege, som fruktar
den, besegras deraf. Se så, gossar! Framåt!"
„Det var mig en huggare till pojke",
mumlade onkeln för sig sjelf; „han tilltalar sina
soldater alldeles som sjelfva den gamle Fritz, när
det är fråga om en hufvudbatalj. Han måste då
nödvändigt bli knekt, och han kommer att gå
långt, så framt han ej blifver skjuten i förtid.
Se på bara, huru han rycker fram och huru raskt
de’der pojkarne hoppa ner i grafven under
högljudda krigsrop! Anfäkta det så sannt, hafva de
icke kurage, så det förslår!"
Striden böljades nu med verklig hetta å ömse
sidor. Snöbollarne flögo som en hagelskur genom
ltiften; de anfallande sökte med ansträngning att
bestiga vallen, som på det tappraste försvarades
af Adolf Werder och hans kämpar. Så snart
det lyckades en och annati att komma ditupp,
blef han med våld tillbakastött och ramlade ned
i löpgrafven. Fredrik sjelf undgick ej detta öde,
men han språng hastigt upp igen och ropade
med . yttersta ifver Ull de andra att ej gifva sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
