Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
fredstid är soldatståndet blott ett lättjefullt lif
och duger ej för en sådan gosse som du. Men,
tålamod barn! Det glunkas redan åter om
allehanda knep och ränker mot vår store konung, och
du skall få se, att innan vi veta ordet utaf, så
hafva vi krig igen. Tro dock ej att jag önskar
det; nej, kriget är alltid ett ondt för de flesta
menniskor; men ser du, Fritz, förr än jag tål, att
vår konug låter chikanera sig af andra höga
herrar och kejsare, vill jag tusen gånger hellre, att
han knäpper till och förskaffar sig behörig respekt.
Kriget är ett ondt, det är sannt, men vida
skadligare är det för hela nationer såväl som för den
enskilde att blifva vanärade, att fegt förödmjuka
sig och att kyssa den hand som slår. Heldre dö
och gå under, än lida skam och vanheder!"
Så talte den gamle underofficeren, och
Fredrik, som åhörde honom med vördnadsfull
beundran, tyckte, att han hade fullkomligt rätt i hvad
han sade.
Emedlertid förflöt åter ett år. Då fick man
plötsligt höra det ryktet, att -den store konung
Fredrik med beväpnad hand hade eröfrat det
Sachsiska landet, och att ett stort krig förestod med
kejsarinnan af Österrike, med konungen i
Frankrike och med Ryska riket; Den gamle Fritz hade
fått veta, att ban af dessa makter jemte Sachsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
