Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
ken. „Har lust att se, hvem som kan hindra
honom derifrån. Men hvart månne pojken nu
tagit vägen? Säkert har han gått till skogs.
Luften är sval och vägen ej särdeles lång; kan ej
skada, att jag tar mig en liten motion."
Gubben stod upp, knackade ur pipan,
stoppade den i fickan och begaf sig å väg. I byn
frågade han, om ingen sett till Fredrik, och fick
veta att han ganska riktigt gått åt skogen till.
„Jag får väl tag i honom der", menade
invaliden, och linkade af framåt närmaste
skogshöjd. Kommen dit upp, stadnade han och
lyssnade. En djup suck nådde hans öra, han vände
sig åt höger inåt småskogen, och se, der låg
Fredrik under ett träd och var så djupt försänkt
i sina tankar, att han icke märkte morbrodrens
närvaro, förän denne ruskade honom vid axeln
och sade: „Var nu inte enfaldig, kära Fritz!
Intet träd faller vid första hugget, och den som
genast uppgifver allt hopp, så snart en skarp
motvind blåser honom i synen, han vinner aldrig
sitt mål."
_ „Men, bästa morbror, för mig är det ute
med allt hopp", svarade Fritz bedröfvad. „Du
har ju hört hvad min far sade. När han talar
så der bestämdt och afgörande, då är allt hans
orubbliga allvar, och ingen menniska i verlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
