Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
konungen med eftertryck, "ty Ibland mina adliga junkrar
passar nästan hvar ocb en dertill, fastän han i all sin dar
ej skulle kunna bli general, om vi också flnsre et)
trettioårigt krig igen. Ja, mina berrar, såsom J alla veten, har
det sig ej så lätt med att bli general, och derföre bar jag
också all respekt för vår värd, som endast genom egna
meriter har svingat sig npp så högt."
Månget öga blickade förläget ned på tallriken, då
hjeltekonungen så högt förkunnade den unga krigarens lof,
och en och annan ångrade tiil och med att alltid med ett
visst förakt hafva sett ned på generalen. Men konnugen,
som ganska väl märkte den allmänna förlägenheten och
fullkomligt hade uppnått ändamålet med sina
anmärkningar, begynte nu straxt tala om andra saker, och snart
var man i full fart med att 1 minnet återkalla det nyss
afslntade krigets vigtigare händelser, hvarnti något hvar
af de församlade tappre hade varit agerade personer.
Just när samtalet var som lifligast, fick man höra
från yttre rummet några högljudda röster. Konungen
lyssnade, och naturligtvis äfven alla de öfriga. Det lät, sora
om någon enträget fordrade att bli insläppt, hvilket
be-tjenterna tycktes lifligt sätta sig emot.
"Dunder och blixt!" hörde man nu ropas af en djnp
basstämma, ej olik en aflägsen åskas mnllrande, "kan ni
då inte begripa, edra tallrikslickare, att vi nödvändigt
måste in. Herr Generalen har ju bjudit oss, och ban lär väl
inte vilja, att hans gäster, belst sådana gäster som vi,
skola stadna utanför dörren!" ,
"Gud 1 himmelen! Eders Majestät"’, sade nu general
Hammer till konungen så högt, att alla kunde höra det,
"det är min gamla morbror, Sergeant Wallan, ocb helt
visst har han mina föräldrar t sällskap!"
Konnugen såg på sin bordsgranne, som af djup, Inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
