Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.
När de stora med småfolket träta,
när de arma avundas en rik,
låter hon helt beskedligt sig äta
utan tecken till bråk eller skrik I —
Och en man som plär ostron hantera
släpper ensam sin fru på var bal,
och när herrarna frun kurtisera
kryper han helt förnöjd i sitt skali
3-
Ja, mitt barnl Tro mig, världen nog vore
mycket bättre än numer den är,
om de små icke vildsint framfore
för att göra de stora besvär 1
Och den stackars, jämt hotade freden
vore inte på långt när så skral,
om som ostron vi hyllade seden
att oss gömma uti våra skal.
Isabelle. Å, min far!
montdoublard. Du är en toka! Det är inte
med dig som med min yngsta dotter, som fastän hon
ännu är i pension, inte tänker på annat än att
gifta sig! — Seså, gå nu ut att inandas den friska
bergsluften.
ISABELLE. Men ...
montdoublard. Gå du! Du saknar dina berg,
när du inte mera har deml
Isabelle {avsides). Ack, min Gud! Så ledsamt 1
{Går ut på balkongen, och stänger fönstret.)
Tredje scenen.
MONTDOUBLARD. Sedan GIMBLETTE.
montdoublard. Stackars flicka, jag skulle gärna
göra henne sällskap, om jag inte hade mina pastiljer
på elden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
