- Project Runeberg -  Små Theaterstycken för unga att uppföras i familjekretsar /
62

(1855) Author: Franz Hoffmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

ejjgèhi, Ack! Tala inte sådant! Det är bara
att onyttigt förspilla tiden. Vet du hvad, Paul, jag
tror, det allabästa vore att jag underrättade min far
om din närvaro här. Du vet ju, att han är så god*
PAUL. Säkert. Jag känner ingen menniska mera
storsint och ädel.

bugènb. Välan, så berätta mig hela din
angelägenhet på det att jag må kunna tala med honom
derom. Ty ännu har du egentligen inte sagt mig
hvarföre du, likt en på flykten stadd brottsling, höll
dig djupt förborgad i skogen.

Paul. Jag skall säga dig det. Jag är — med
ett ord — en desertör. Du vet hvad det vill säga.
Man tvang mig att öfverge min hemort såsom rekryt.
Jag måste skiljas från mina gamla, hederliga
föräldrar, hvilka redan begråta förlusten af två söner,
som fallit på ärans fält. Det bittraste bekymmer
qvalde mitt hjerta, och jag kände blott alltför väl,
att jag aldrig skulle kunna bli en bra soldat. Vid
min afresa hade jag redan tagit det fasta beslutet att
desertera vid första lägliga tillfälle. Visst inte af brist
på mod, Eugène; Nej; det skall du inte tro om mig.
Och om jag bara kunnat påhitta en utväg till
understöd och tröst åt mina gamla föräldrar, så hade jag
säkert blifvit qvar. Men att veta dem redlösa och
öfvergifna vid deras höga ålder, det qvalde, det sönderslet
mitt hjerta. Förtviflan bemäktigade sig mig. Jag
sade för mig sjelf: Du måtte återvända till dem, du
måste ännu en gång se dem, ännu en gång trycka
dem till ditt hjerta, ja, om också döden vore den
säkra, oundvikliga följden! Jag begagnade nästa
ögonblick och flydde utan att säga ett ord till någon
derom. Jag kan inte beskrifva för dig hvad jag led

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfsmatheat/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free