- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
17

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kars flicka . . . jag tyckte väl att jag kände det redan
ute i köket, — ni kan inte vara här, säger jag!

— Hvart vill ni väl att jag skall ta’ vägen? —
frågade hon med tröstlös ton, i det hon hårdt kramade
hans hand.

— Kom upp till mig! — hviskade han, och när
lion med ett vredgadt utrop ryckte sin hand ur hans,
och gömde sitt ansigte i begge händerna, fortsatte han
med ett uttryck i rösten, som bevisade att ruset nästan
fullständigt vikit bort ur hans hjerna: — ja för fan!
det kan ni väl begripa, att när jag säger: kom upp
till mig, så menar jag, att ni blir ensam om rummet
— jag går ut igen — jag har bekanta att gå till —
det har antagligen inte ni! Seså, krusa inte nu, tag
nyckeln bara — här kan ni inte vara!

— Tack, herr Bark, för er vänlighet; men här
måste jag vara! — svarade den unga flickan, i det hon
sakta, men bestämdt sköt honom ut i farstun och stängde
dörren.

— Hur tusan kan den fyll kaj an ha’ en så
hygglig dotter? — mumlade Bark för sig sjelf, i det han
gjorde ett svagt försök att vrida upp dörrlåset, något
som likväl inte lyckades, — men egentligen, hvad
angår det mig? Nu går jag upp och lägger mig!

Och dermed klättrade han upp för en snedvriden
trappa, satte sin nyckel i dörren till sitt kyffe, öppnade
den och steg in, i det han smågnolande sade för sig
sjelf:

— Nu kan det vara nog med krångel för en qväll!
Det är tur att inte Lind har en svensexa till, för då
blef jag väl både rånad och mördad!

3.



Klockan var nära tio nästa morgon, när Victor
Bark vaknade vid starka bultningar på sin dörr och
såg sig omkring i sin torftiga kammare med förvirrad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:40:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hfstolif/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free