- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
49

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Träsket för det, — så dref han mig i skallen med en
sten och mura igen ögat på mig med knytnäfven, och
så tog han slanten af mig och gaf sig i väg opp åt
Trebackarlånggatan, och der låg jag och sprattla’ tills
polisen kom och tog hand om mig!

— Stackars Lindgren! Det var en förbaskad
historia !

— Jo, jag vill lofva det! Men ingenting ondt som
inte har något godt med sig, ser herrn. Konstaplarne
var ett par hyggliga karlar, som många ä’ väl det, fast
di skäller dom för grisar, och det har jag med gjort,

— men efter den här betan, så håller jag alt truten
med grisaffärerna, jag! Först hade de mig till fältskärn
på Regeringsgatan och der fick jag den här
plåsterlappen för ögat, och så en i skallen — ja, titta sjelf, här
sitter han — och dermed lyfte han på säcken och
visade en stor plåsterlapp ofvanför högra hårfästet, —
och när det var gjort så tog de mig med te’
vaktkontoret, och der fick jag en matbit i mig, och så fick jag
lägga mig der och sofva rigtigt skönt ända till klockan
sju i morse. Och då ville de skicka mig till
Sabbats-berg, men det tyckte jag inte var lönt, utan jag sa:
skaffa mig hellre något arbete, sa’ jag, det är fan i
mig bättre än några medikamenter! Och den ena
konstapeln kände styrman här på ångbåten, och han gick
ner med mig vid åttatiden, och så fick jag schåa här
och får en och femti om dan, och det räcker både i
dag och i morgon!

— Men hur kan Lindgren orka, att — —

— Orka? — Mat fick jag ju i natt, och sofva
fick jag med — och när jag kom hit ner så fick jag
ut sjuttiofem öre i förskott utåf styrman, och gick sta’
och satte i mig ett ordentligt mål mat, så nog sjutton
skulle jag väl orka då, alltid! Se, när en inte ä’
bortskämd, så — —

— Ja men blodförlusten utaf slaget, hade inte den

Frans Hedberg: Stockholmslif.

3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free