Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man hörde honom tala och inte såg honom, kunde man
mycket väl tro att det var en gammal qvinna som hade
satt sqvallerqvarnen i gång. När han var vid mycket
godt lynne, eller hade fått sig ett par, tre glas af den
lifgifvande potatissaften, hvilket var ungefär detsamma,
ty han var alltid butter då han inte fått någon tår på
tand, så slängde han omkring sig med några engelska
ord, som han uttalade på tok, men som både karlar och
qvinnor derute lyssnade till med både vördnad och
åt-löje. Vördnad, emedan de påminde dem om paradiset
vesterut, till hvilket de flestas hog stod eller hade stått,
fastän omständigheterna hindrat dem att fara dit;
åt-löje, emedan han alltid satte mun på sned när han
uttalade dem, och alltid tilläde: »vet ni hvad det var, ni,
era strömmingsstrypare ? »
Drängen Magnus var en vanlig, skäligen sömnig
skärgårdspojke, som likväl i år hade litet mera ruter i
sig än vanligt, ithy att han nyss hade varit inne i
Vaxholm och exercerat första årets beväring, till minne af
hvilken utomordentliga händelse i hans lif, han till och
med nu vid höslåttern bar sin beväringsmössa, fastän
den var dubbelt så varm som den gamla halmhatten
som han ärft förra sommaren efter en Stockholmare
som bodde på sommarnöje i trakten, och som han
brukade ro fisksumpen åt om söndagarne. Drängpojken
Klas var hans kusin, och var en rask, linhårig pojke
på sexton, sjutton år, klumpig och smålustig som en
halfvuxen björnunge, lekfull och barnslig till en grad
som för en jemnårig stadsyngling skulle varit en
absolut omöjlighet, och frispråkig och näsvis gent emot både
husbondfolket och andra äldre personer, så som man
endast kan och får vara det ute på landsbygden, der
det patriarkaliska förhållandet emellan föräldrar och
barn, samt husbondfolk och tjenare ännu inte försvunnit.
Anders Larssons brorson hette Johan och var en
mörklagd, lång och stark bjesse på fyra och tjugo år,
med stora, blå, litet dumma ögon, och ett långlagdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
