- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
105

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Nej, — sade Lotta skrattande utan att hon
visste åt hvad, — det får alt vara till i morgon bitti!
Men du sa’ ju på qvälln att du ville tala vid mej, och
jag var nyfiken te’ höra hvad det skulle vara om.

— Först ska* jag slå af åkerbiten här, — svarade
Johan, — Farbror ska’ inte ha’ något te’ säga på
arbetet i morgon bitti! Det ska han alt slippa, det kan
han glä’ sig åt, och sen kan en prata så mycket bät! re.

— Drar det långt ut? — frågade Lotta mera för
att säga något, än för att det egentligen behöfdes, ty
hon såg mer än väl att det skulle vara gjordt på
mindre än en qvart, så som han arbetade, — för då får
vi alt spara att talas vid till i morgon. Jag vill inte
att di ska’ sakna mig deroppe!

— Ah — utbrast Johan vårdslöst, — di sofver
och det här är gjordt på tie minuter altihop!

— Nå, då väntar jag fäll här! — återtog Lotta,

— för det ä’ inte utan att jag har någe te’ säga dig,
jag också.

— Vill du inte i stället gå ner till sjön och vänta
mej der i backen oppe vid alarne? — hviskade Johan,
i det han tog ett par steg närmare och tittade opp på
henne, %— det kunde ju hända att det kom någon
smygande och ville si om du var här, och hvarför skulle
den behöfva veta det?

— Hvem skulle det vara? — frågade Lotta i
det hon ryckte till och kastade en mörk blick ner på
honom.

— Hå kors! — svarade Johan obekymradt, i det
han började bvässa lien, hårdt och hastigt, så att
gräs-knarren tystades af det skarpa, klingande ljudet, — det
kan vara hvem som helst det — — Klaspöjken eller
mor din, eller — —

— Fia kanske? — sporde Lotta häftigt, när hon
märkte att han drog på det sista ordet.

— Ja hon med! — återtog Johan i samma ton
som förut, — inte kan en veta hvad tockna galning a

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free