Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ju brodern bli’ skuldfri på en gång och kanske ha ett
par hundra öfver, och så hela åttondelen aldeles
ograverad ändå! Och då vore ju Johan inte någon
fattiglapp längre, och när han då kunde ta’ i till, så som
han kunde det — och dermed fäste han sina blickar
på Johan, för hvars lie gräset stöp i breda, långsträckta
led framför honom på åkervallen, så vore det ju inte så
fasligt svårt om — —
Och dermed började Anders Larsson hvissla på en
gammal polska från sin ungdom, i det han hvässte sin
lie med brynstickan, så att det klang med metallklara
slag öfver åkern, och när han i detsamma fick sigte på
Lotta som kom uppifrån backen med kaffepannan i ena
handen och en korg i den andra, så hvisslade han ännu
starkare, och när han hållit på med den musiken i
några minuter, så ropade han åt slåtterkarlarne:
— Johan du, och I andra, pojkar! Kom nu så
sätta vi oss i skugga’ derborta i backen och får oss en
kopp kaffe med litet krångel i. Jag ser Lotta kommer
med panna’ — — och si der kommer qvinfolkena med
ner ifrån ängen! Jo jo, när de vädrar kaffe, då ä’ di
som kråkerna kring en död fisk — husch! de’ ska’ bli
riktigt konfekt te’ få litet varmt i skrofvet på sig!
Och inom kort hade de slagit sig ner under
björ-karne uppe i backen, och när Lotta dukade upp koppar
och skorpor, så sken Klas’ ansigte som en blankskurad
kopparkastrull, och när amerikarn’ fick se
bränvinsbutelj en dyka upp ur korgens djup som en
lifräddnings-boj ur en brottsjö, så spred sig en riktig gloria af
lycksalighet omkring hans färgstarka näsa och kinder, och
han smackade med läpparne i ljufiig försmak af den
stundande lycksaligheten, i det han sträckte ut sina
krokiga ben i gräset och utbrast:
— Det der, det ska’ riktigt komma att smaka
»byttefull», det! Vet ni hvad det var, edra
strömmings-strypare ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
