- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
140

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tycker jag det ä’ rejelast att di har det oppgjordt med
vårt begifvande, och inte att di går humlar med det i
smyg. Men hör du, Anders lille, det ä’ fäll också
rig-tigt säkert det der med Smedsudden?

— Ja vars! — svarade Anders, — det ä’ det
nog, det;

— Hvem har du hört’et åf då?

— Kors, utåf Johan sjelf vet jag! Han fick vetat
när han var hemma i går afse, för då hade schinjörn
varit der!

— Aj jäsiken, kära Anders! — utbrast mor
Larsson med förarglig medlidsamhet både i ton och blick,

— gud tröste mej för dig! Tror du hvad en töcken
der inpiskad skälm som Johan säger? Begriper du
inte att han ville slå i dig en lögn, för te få oss te’
och ge’ honom Lotta? Ja, du ä’ då så enfaldig, så
jag har allri sett maken i all min dar!

— Kors i Herrans namn, hvad säger du? —
ropade Anders Larsson, i det han blef aldeles blek af
förskräckelse, — tror du på fullt alvar att han ville
lura mej med det der köpet? Ja, si jag tyckte fäll
jag också, att femton hundra riksdaler för den der
stenbacken — —

— Jaja, nu ska’ vi fäll först hora oss för! —
menade mor Larsson lugnande, — och efter som bror
din ä’ krassliger, så tar jag fäll ett tjog ägg och litet
mjölk med mig och går öfver på eftermiddan, i fall
det börjar å’ regna, för då kan en i alla fall inte göra
något vid höt. En ska’ fäll inte tro att alla menniskor
ä’ rackare heller, förrän en har svart på hvitt på’t och
det kan ju hända att det ä’ sant, och att — — men
hvad i alla tider sir jag? Ä’ det inte svägerskan
sjelf som kommer inklifvandes genom grind? Jo, så
ta’ me’ dalern ä’ det inte! — Nå, nu ska’ en fäll få
vetat! Gå ut i farstun emot’ena du Anders, så får jag
sätta in pankaka! Och ta’ vänligt emot’ena, för det kan
ju hända att di der femton hundra — —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free