Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några lustresor i de blå rymderna, — var det inte
förfärligt?
Och hur hade hon inte hoppats på den här
födelsedagen? Hon mindes så väl den föregående, då deras
förlofning eklaterades, och då han hade sutit hos henne
nästan hela dagen, förtjust och lycksalig följande med
henne på hennes utflygter i de ljufva
kärleksdrömmar-nes blombekransade paradis. Men hade han också
verkligen följt med henne? — frågade hon nu sig sjelf,
— hade hon inte helt enkelt rest ensam och trott att
han var med? Nej, han hade verkligen varit med, det
mindes hon bestämdt. Och nu var han så förändrad!
Nu lät han henne sitta der ensam på sin födelsedag,
och var naturligtvis ute på egorna sedan tidigt i morse.
Det var väl den der välsignade nyodlingen igen, som
hade lockat honom ut klockan fem på morgonen, för
hon hade något dunkelt minne utaf att hon ungefär
vid den tiden hade vaknat och känt hans armar omkring
sin hals och hans läppar mot sina, samt att han hviskat
i hennes öra ett: »lycka till på din födelsedag, Fanny
lilla» — ehuru hon då var aldeles för sömnig för att
kunna besvara hvarken kyssen eller de framhviskade
orden.
Och nu var klockan nära tio på förmiddagen, och
ännu hade han inte kommit hem. Och inte hade
posten kommit med något bref från hennes kära
anhöriga, hennes mor och systrar 1 Och inte fans det i
hela grannskapet någon enda menniska som brydde sig
om henne, ingen hade ännu gratulerat henne, utom
gamla Karin och ena drängen, Jansson, som hade varit
hemma efter hästarne vid niotiden, och då med det
samma passat på när han gick förbi fönstret, just som
hon öppnade det för att få in litet sol, och strukit
mössan af sig och sagt på sitt enkla sätt »Gru’ signe
lille frua!»
Ja, hon var i sanning mycket olycklig, den
stackars lilla frunl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
