- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
206

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Och medan Fanny stod der ensam, grubblande på
om hon skulle omtala alt för sin man, eller ej, kom
Gustaf fram till henne och sade gladt:

— Kom nu Fanny lilla, så klär vi på oss och går
till teatern! Du mår väl bättre nu, vill jag hoppas?

— Ja — svarade Fanny stelt, i det hon fattade
hans arm, — nu mår jag alldeles bra.

— Är det säkert också? Annars, om du vill, så
kunde vi gerna gå hem, för jag känner mig rigtigt litet
trött. Det är bestämdt jernvägsresan som kommer efter!

— Gå hem? — frågade lilla frun med ett slags
trotsigt förakt omkring den lätt rynkade pannan och i
den skiftande blicken, — nej visst inte! Har vi nu en
gång kommit hit, så skall vi också roa oss så länge
det räcker!

— Det är rätt! — ropade häradshöfdingen, som
med sin fru vid armen nalkades dem, — har man en
gång kommit till Stockholm, så ska’ man rigtigt suga
musten ur alt hvad det har att bjuda på! Tids nog
får man sitta der och sukta; vi borta i en småstad och
ni nere på bondlandet!

— Säg ingenting ondt om landet, min nye bror!
— skrattade Hult, — sta’n kan vara bra att roa sig i
någon gång, men landet det föder sin man.

— Ar ni färdiga nu? — ropade Ellen, och stack
hufvudet in genom dörren — ingeniörn säger att pjesen
ska’ vara så rolig och att vi få lof att se början! Det
lär ska vara ett perlband der, som är så komiskt, säger
ingeniören!

— I morgon talar jag om altsammans för Gustaf!
— tänkte Fanny för sig sjelf, i det de pratande och
skrattande begåfvo sig utaf till teatern.

8.



Men ifrån spektaklet for man in till staden och
superade på Grand hotell, och så kom man sent hem,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:40:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hfstolif/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free