- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
256

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

konsuln till — eller kanske kapten Sybell känner
löjtnant Ståls föräldrar?

— Nej, jeg kender dem slet icke! — försäkrade
konsuln. — Jeg har kun hört att faderen lär väre
bruksejer over i Värmland, och at han skal väre
over-måde rig.

— Jag hade en kamrat på Kronobergarne som hette
Stål, — sade kaptenen långsamt, -— och han lär sedan
ha’ tagit afsked, medan jag var utrikes — och jag
vill minnas att han fick ärfva någon farbror eller
morbror — eller kanske det var någon kusin, som hade
ett stort bruk, — men det var i Dalarne vill jag
minnas, — jaha, i Dalarne var det — — såvida det inte
rakt af var i Vestmanland, — ja, det kan jag qu inte
säga bestämdt — —

— Nå, kände kapten igen honom nyss, när han
kom der på flustret? — frågade friherrinnan otåligt.

— Nej — det kan jag just inte säga, — svarade
kaptenen betänksamt och släpande, i det han blundade
med ena ögat och stirrade med det andra, — jag vill
minnas att den Stål var liten och hjulbent, — jaha,
ja det var han — — men se jag hade en annan
kamrat också på Kronobergarne, och han hette Lövenstedt,
och de der blandar jag al tid ihop! Men ser ni mina
damer, — det märkvärdiga i saken var att fruntimret
tyckte jag att jag kände igen — — — hon påminde
mig så frappant om en ung dam som jag träffade för
en tretti år sen i Ramlösa — — såvida det inte var
vid Medevi, för se de der båda —

— Dem blander De også sammen, da! — skrattade
konsuln, i det han slog i mera punsch, — ja, De er
en gammel, flink fyr, kaptejn! Tag Dem en sluk, så
klarer mindet sig måske och De vil komme underfund
med att når alt kommer till alt, så var det i Ronneby
De traf den unge dame!

— Nej, i Ronneby var det bestämdt inte, för der
har jag bara varit två dagar på en genomresa, och der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free