Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fiskaren och hans gumma lefde i allmänhet
vänligt och godt tillsammans; det var egentligen bara om
hönsen som de kommo ihop sig ibland. Ja, och så
äf-ven om fosterdottern, Johanna, som nu var sina aderton
år och som mor Greta gerna ville ha’ ut och tjena,
helst i Stockholm naturligtvis, men som fader Holm i
stället tyckte gerna kunde vara hemma och hjelpa till
med skötbåten och med fiskgarnena, då hon både var
stor och stark och rask i vändningarne, och då det nu
bar så bra till att de bodde för ensligt och för långt
ut till hafs, för att det egentligen skulle kunna bli
något tissel och tassel kring knutarne utaf unga glopar,
som annars altid passa på, der det fins en hygglig och
fullvuxen jänta att språka med.
Sjelfva hade fiskarfolket endast haft ett barn, en
son, som nu skulle varit sina fem och tjugo år, om inte
vår Herre hade tagit honom ifrån dem för sex år sen,
då han som jungman hade följt med ett Gefleskepp till
Sydamerika, der han i Bahia fick gula febern och
måste lemnas qvar på sjukhuset, der han dog några dagar
efter sedan skeppet afseglat tillbaka till Europa. Det
var en hård stöt för de båda gamla, men de togo emot
den med detta jämna mod, som så mången gång
kommer den öfverförfinade menniskan att anse hyddans barn
känslolösa och hårda, och som i grund och botten endast
är bygd på en djup förtröstan och en fatalistisk tro på
att det som sker altid är det bästa.
Den som hade svårast att trösta sig, det var nog
mor Greta. Modern förnekar sig sällan, vare sig hon
går i yllekjol eller i sidenklädning, och när det gäller
en stor och stark och frisk son, så sörjer hon i
allmänhet både djupare och längre än fadern, som har lättare
att trösta sig så länge han sjelf kan taga uti med
oförsvagade krafter. Från det ögonblick sonen beslutit sig
för att ge’ sig ut på långfärd, i stället för att stanna
hemma och hjelpa fadern med fiskbragderna, hade han
redan på sätt och vis blifvit mera främmande för denne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
