Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
farligt; är den bara tillräckligt stor och har fått sin
plats i strömdraget omkring en bergudde, eller ännu
bättre i det smala vattnet emellan ett par stenkobbar,
så lefver nog fisken både två veckor och tre med.
Torsken är det svårare att bli af med, för den lefver inte
om den inte har djupets tunga vattentryck omkring
gä-larne, men får man inte sälja den så torkar man den
på klipphällarne eller också saltar man ner den till egen
föda för vintern.
När man sedan, som fallet var med Holmen, bar
en rask och driftig qvinna i huset, så går det nog för
sig. För den som kunde göra nytta med alt och taga
reda på alt, det var sannerligen mor Greta, och rådlös
var hon aldrig, hur kinkigt det än kunde vara många
gånger om. Hon kunde göra slantar utaf alting och
sedan hon fått de två getterna, griskultingen och
hönsen, så var det ingen nöd. Getterna födde sig sjelfva,
grisen fick äta fisk, om inte det fans någonting annat,
och åt hönsen kunde man altid raska ihop något;
potatisskal fans det altid och mor Greta hade räknat ut att
det värpte de bra utaf, om de bara kunde få en näfve
korn till mellanstick, och en påse korn lagade hon altid
att hon hade med sig hem ifrån Furusund; det fick hon
utaf handelsman derför att hon höll frun med ljung- och
risviskor, som denna var aldeles förtjust i.
På försommarn snGdde hon omkring på öarne och
plockade liljekonvaljer som hon sedan i stora knippor
skickade in till staden med fiskköparen och som hade
strykande afgång nere i fiskarhamnen om lördagarne.
Efter midsommar blef det smultronens och blåbärens
tur att beskattas, och dem behöfde hon då bara ro de
par milen öfver till Furusund med, ty då fans der godt
om sommargäster, och de kunde äta smultron, så det
var förvånande åt det. Var det någon möjlighet att
hinna i förväg för de andra, så var mor Greta en af
de första som bragte dem i marknaden, och då kunde
hon få ända till 1 och 50 kannan, — ja en gång hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
