Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värnande armen omkring hennes lif, som kom hennes
blod att bränna i ådrorna på samma gång som hon
kände liksom en frossbrytning när den tryckte henne
fastare och fastare.
Det var just när armen sjunkit ner frååi hennes
lif och hon kände hur den lindade sig omkring hennes
höfter liksom om han velat lyfte henne upp på sitt knä,
som hon hastigt for upp ur sin domning och sade i det
hon steg upp från sätet och såg sig förvirrad omkring:
— Nej, nu får vi alt lof att gå, om jag ska’ hijina
till söder i qväll.
•— Ja låt oss göra det då! — sade han med en
stämma som lät nästan främmande i hennes öra, i det
han också steg upp, — efter det är så bråd tom!
— Jag tycker vi ha suttit här länge nog, jag! —
svarade Johanna i det hon såg på honom för att få
reda på om han var ond. Men han hade redan lugnat
sig och sade nu med sin vanliga röst, i det han tog
äggkorgen i ena handen och satte sig i gång bortåt
den södra trappan:
— Ahja, det kan Johanna också ha rätt i. Men
tag mig i näfven nu, så vi inte tappa bort hvarann’
ibland folket.
Johanna tvekade ett ögonblick ; men redan vid de
första trappstegen kom det en hel skara pojkar
nedrusande utför trapporna i en sådan fart och skilj de dem
så våldsamt åt, att när hon åter fick sigte på
estlän-digen, som knuffat undan ett par af pojkarne och
der-för fick sig en skur af skällsord till gengäld, så lade
hon utan betänkande sin hand i hans, i det hon sade:
— Det var ena fasliga pojkar, di höll rakt åf på
att skuffa ikull mig!
—- Jojo! — svarade estländingen i det han höll
säkert fast om hennes hand och med långa steg plöjde
sig väg genom den nedåtströmmande folkhopen, — här
gäller det att hålla i hvad en har, för se nu ä’ vi i
Stockholm, ska’ Johanna iretal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
