Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— En ann’ gång nosar du inte dit! — mumlade
estlänningen för sig sjelf och ämnade just bulta på nytt,
då en dörr gnälde inne på gården och en arg
qvinno-röst’ i gällaste diskant utropade:
— Hvad ä’ det för ena sakramenskade gatstrykare
som kommer och håller väsen så här dags? Ä’ väl
några fulla schåare nere från varfvet, kan jag tro?
Gå er väg, edra nattsuddare, för annars ä’ det jag som
släpper ut hundkräket på er och då ska’ ni få se på
annat, era busar!
— Nå nå! — svarade estlänningen i det han höjde
rösten, — det ä’ nu hvarken det ena eller det andra,
vi ä’ ett par skärgårdsbor som söker fiskköparfrun!
— Här bor ingen fiskköparfru! — skrek stämman
ännu argare än förut, — men konstapel Holmqvist bor
i huset bredve’ och drar ni inte — —
— Bor inte fru Pettersson här längre? — frågade
nu Johanna med darrande röst i det hon lade örat till
porten för att bättre kunna höra det efterlängtade svaret.
— Ah skäms, din gatmäja! — var det mindre
artiga svaret, — tror du inte jag känner igen dig,
Janssons Lina? — Är du ute och dänger kring gatorna
nu igen med dina juveler från Dihlströmska inrättningen.
Laga dig åf bara innan. polisen kommer, för annars får
du väl sitta der dina fjorton dar igen, som sist när ni
damma sönder rutorna nere hos kopparslagarns! Jo det
är ett snyggt lefverne du för, din otäcka! Tvy vale!
Och dermed slogs dörren igen med en väldig smäll,
och de utanför stående hörde nu bara hunden som
morrade och beklagade sig emellanåt, så att det lät som
om han legat och småsvurit i någon vrå öfver den omilda
beröringen med sjöstöfveln nyss förut.
— Har nu Johanna fått nog åf det här, eller ska’
vi försöka om igen? — frågade estlänningen med
spefull ton, i det han vände sig till sin bestörta
följesla-garinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
