Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Har Lan huggi’ honom i fyllau? — frågade en
karl en annan, i det de följde med eskorten, som satte
sig i rörelse.
— Visst fan liar han det! — svarade den andre,
— fast det var den andra som var full, begriper d.u!
— När de stego in på polisvaktkontoret, hviskade
Elias till Johanna i det han böjde sig fram emot henne:
— Var nu inte ledsen, Johanna! På det här
sättet får vi nog nattqvarter tillsammans, fast det inte
blef som jag tänkte.
Och Johanna svarade ingenting, hon bara grät och
klämde hans hand i sin och tänkte med förskräckelse
på hvad slutet skulle bli på en natt som börjat så
underligt och slutat så sorgligt.
— Herre Clud! — tänkte hon inom sig sjelf, —
om jag ändå hade följt med strax, så hade det här
eländet inte inträffat! Nu har han gjort sig olycklig
för min skull, och hvad ska’ det bli af mig efter
det här?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
