Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter den andra, utan att det blef någon bättring.
Någon läkare fans naturligtvis inte att få närmare än i
Norrtelje, och om det också funnits, så hade man
minsann inte anmodat honom, ty ett suveränare förakt för
Askulaps efterföljare kan man väl sällan träffa på, än
just ute i skärgården, der en klok gubbe eller gumma
har större anseende än den förnämsta lifmedikus i verlden.
För resten var mor Greta sjelf underkunnig i litet
af hvarje i den vägen och hon pysslade om sin gubbe
med både millefoliumbränvin och svingalla och bornolja
och hon kökte dekokt på sqvattram och tallstrunt när
våren kom, och fick till och med dit gamla 87-åriga
kloka gumman ifrån Rölöga, som både läste och stöpte
bly öfver honom; men inte blef det stort likare för det.
Han fick för det mesta vårdas som ett hjelplöst barn,
och derför var det naturligt att utsysslorna föllo på
Johannas del, och erkännas måste att hon skötte dem som
en hel karl, ja kanske som två med, om det kom derpå
an. När det egentliga vårfisket började, lagade Svart-^
lögaboerna så att det gamla fiskarfolket fick hjelp af
dem turvis, alt efter som de kunde vara ifrån sina egna
göromål, och alla som hade varit deröfver i sådant
ändamål, hade munnen full af loford öfver »Holmens
Johanna» när de kommo hem, och i synnerhet de unga
karlarne påstodo med bestämdhet att maken till jänta
fans då inte på många mils omkrets hvarken norr eller
söder i ytterskärgåln.
Det var bara i ett afseende som de tyckte att hon
inte var så rejel som en så dugtig jänta borde vara,
och det var deruti att hon rakt inte brydde sig ett fen
om någon utaf pojkarne derute, hur rask och tilltagsen
han än måtte vara. Så fort någon utaf dem kom fram
med något tal om hur trefligt det skulle vara om det
kunde bli litet väl emellan honom och Johanna, så
skrattade hon honom midt i synen och sade helt öppet ifrån
att den som skulle få hålla sig väl med henne, den
skulle inte se ut på det viset, inte, och att hon redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
